söndag 31 oktober 2010

Dockteater

Den kreativa nivån på pysslet når oanade höjder.
Efter middagen bjöd Kajsa på teater med Häxan Surtant i huvudrollen (hon längst till vänster). Det var väldigt Norenskt. En kvartet med väldigt oklara familjeband som skällde på varandra genom en föreställning som liksom aldrig ville ta slut.

ojdå

Vår pumpa har fått läppspalt. Eller, om jag tänker efter. Både läpp och gomspalt. Stackarn.

Klåda

Sen jag avlusade håret för ett par veckor sedan är min hårbotten a big mess. För att uttrycka sig milt. Det kliar. Den är torr och fnasig. Inte bra alls. Försöker att tvätta håret mer sällan för att hjälpa skalpen att återhämta sig men det hjälper inte. Måste ta till ett tyngre artilleri.  Någon som har något tips? Något bra schampoo? Huskur? What ever does the trick.

Jag är idel öra.

Söndagmorgon..

..gnuggar sömnen ur ögonen. Alva vaknade och ville tutta klockan sex.  (ja, fem då om man redan hunnit ställa om klockan, jag föredrar att låta klockan vara på sommartid ett par timmar till)  Lillan sörplade och gurglade så högt att även Kajsa vaknade. På andra sidan sängen låg maken och drog timmerstockar med en dignitet som gjorde det omöjligt för den mest härdade snarkarfamilj att somna om.
Det var det lika bra att gå upp.

Fixade frukost och sen var tanken att vi skulle titta på Bolli. Mamman planerade att slumra i soffan.

Men I C K E.

Fucking TELIA digitaltv strular. Den hänger sig varannan minut ungefär. Jag har nu startat om tvn och startat om modemet. Men inget hjälper. Får stänga av och sätta på hela tiden för att det skall fungera.  VAD skall jag göra nu?

F Ö R B A N N A T !

Sen vi bytte leverantör av tv, internet och telefon för ett år sedan har det bara strulat. Jag blir tokig. Har ringt, skällt, bråkat, gråtit, varit hysterisk och fan vet allt på deras supportlinje. Fick tillochmed ett direktnummer till en "specialsupport" för extra knepiga fall. Tror att det är läge att ringa dit nu.

Om någon ringer och bombhotar Telia idag, så kan det vara jag.  Bara så ni vet.

lördag 30 oktober 2010

Syster Kajsa


Mamma, hon är nog lite sjuk. Kan vi inte ge henne lite medicin?

Årets Pappa?

Jag hoppas att  den där Sahara läser intervjun som Mama gjorde med Kleerup innan hon kliver på utan skydd.  Not very much of a pappa material.

idag gör vi det här..


Halloween på Varvsvägen 14....


..var så oerhört läskig att inte en unge vågade sig hit för Trick Or Treat.

Eller är ungarna för lata för att gå upp för våra 38 trappsteg?  Stod dom nere vid garaget och kalkylerade, vägde arbetet med att gå upp för trapporna mot riskerna med att vi kanske inte hade något gott godis hemma?   Eller är jag ute och cyklar? Var det inte i gårkväll som ungarna skulle ut? Eller är det i kväll? Isåfall måste jag köpa nytt godis. För det vi hade hemma åt jag upp för att hålla mig vaken fram till utröstningen i IDOL.

fredag 29 oktober 2010

HURRA

Ytterligare ett kilo bort. Nu bara ett och ett halvt kvar till nästa delmål.
Måste köpa nya jeans. Dom jag har hänger i röven.  Vilken overklig känsla. HAHAHA!

torsdag 28 oktober 2010

Mora Trist

Förlåt. Mora Träsk heter dom såklart. I kväll har vi varit på Täljehallen på konsert. I bilen hem sa John och Kajsa att jo, det var ganska kul. Och visst hade dom kul. Jättekul. Men det kunde varit roligare.

Mora Träsk kändes lite gamla och trötta. Och det måste dom vara för dom har hållt på och kört samma repertoar ända sen jag var liten. Vilket är i runda slängar trettio-trettiofem år. Jag har aldrig varit på någon av deras shower tidigare, men jag har inbillat mig att själva poängen med Mora Träsk är att barnen skall dansa och freaka loss till knasiga låtar. Att dom får härja. Vilken överraskning vi fick när det visade sig att de barn som stod upp och dansade, blev anmodade att sätta sig ner, för dom störde artisterna.

What the hell? 

Ett stackars barn som gick innanför den vita tejpen framför scenen fick sig en åthutning av sångaren. Den vita tejpen var istället för kravallstaket. Och det stackars barnet fattade inte det.

Var dom oroliga för att han skulle komma upp på scenen och  göra en Stage Dive ut över publiken?
Eller var dom rädda för att bli överfallna?

Jag vet inte.

Mamman tog sitt barn och gick. Hon blev skitförbannad. Det förstår jag.

Dom hade tillochmed personal som gick runt och bad barnen sätta sig om dom stod upp och dansade.  Barnen fick bara stå när dom blev tillsagda att stå. Annars skulle dom sitta och göra armrörelser. Publiken bestod av barn mellan tre och fem år. Några yngre och några äldre. Och deras föräldrar. Inga långbenta pubertalt skräniga tonåringar direkt.

Nej, det är nog dags för Mora Träsk att lämna över stafettpinnen till Mojje eller Nicke och Nilla eller några andra yngre förmågor. Till några som faktiskt gillar barn som gör det barn gör när dom hör musik. Dvs rör sig.

Tack till Ulrika som kom med förslaget, och tack Frida för skjutsen. Och tack även till Sofia, Daniel och alla barn för trevligt sällskap. Gärna fler arrangemang!   Men helst inte Mora träsk. Det tror jag vi alla var överens om.

Någon som behöver ladda sin telefon?

 Rensade lådan med mobiltillbehör.
Mobilkaos

Mobilordning

Hur många laddare behöver man i ett hushåll?  Tja, frågar man Patrik så är svaret en sisådär 17-18 st.

VM-i sömn

Min unge har sovit i två timmar nu. Märkligt. Hon som alltid bara sover 45-minuters pass. Jag har hunnit kratta, sopa löv, dammsuga nedervåningen, bädda, stöka undan efter frukost, förbereda min lunch och googla banansmothie recept (man kan inte bara baka banankaka av bruna bananer, måste väl kunna göra något annat också?) Börjar få lite Alva-abstinens. Undrar om jag hinner dammsuga lite till,  eller om jag skall göra en backup på datorn eller om jag bara skall dricka kaffe?

Jag dricker kaffe.
Om hon inte vaknat om fem så börjar jag dammsuga.
Eller om tio.

Sanna biter i från

Läser den här artikeln i AB. En fråga är så stereotyp så man nästan kräks.

Saxat ur artikeln:
Du är 29 år nu och börjar komma till åren. Hur länge tänker du hålla på?

– Jag kommer hålla på länge till. Jag har sagt att jag ska hålla på till OS i Rio 2016 och det håller jag fast vid. Och vadå till åren? Det är det ingen som skulle säga om Zlatan, och vi är jämnåriga.

Han kunde lika gärna fråga: När skalldutaochblimedbarndå?
Bra där Sanna. Bit i från.

onsdag 27 oktober 2010

Rock Star

På förskolan har man fått en ny praktikant från gymnasiet. Jonas. En kille! Så bra med lite manligt genus bland allt det kvinnliga.  Barnen älskar honom redan. Dom älskar honom av den enkla anledningen att han är just man. En katt bland hermelinerna.
Vill  killar prova på att känna sig som en rockstjärna för en dag, är det bara att ta jobb på förskolan. Barnen formligen vrålar när Jonas kommer. Slänger sig för hans fötter. Lek med mig Jonas! Se på mig! Jaga mig Jonas! Både flickor och pojkar. Kul att se. Men tråkigt ändå för det är så tydligt att barnen saknar männen i sin vardag på förskolan.

Trist att så få män väljer det mjuka. Hur skall man göra för att förändra? Vad krävs? Går det överhuvudtaget? Antar att det kommer ta tid. Och jag förstår det. Men det är inte mindre trist för det.

tisdag 26 oktober 2010

Apropå vindsvåningsartikeln härom helgen som det stormade kring..

sjukt kul!

Avundsjukan

Åhhh, läser mammabloggen. -se min blogglista till höger- och drömmer. VILL OCKSÅ ÅKA TILL KÖPENHAMN!! Gå på Noma.  Dricka champagne.   Det ser så härligt ut...

Måndag upphöjt till tio

Igår var en riktig skitdag. Fram tills ungefär klockan två. Då kom jag på att livet faktiskt inte var så surt som jag de senaste timmarna trott.


Det började redan på Söndagen. Min kära make upptäckte då att han återigen hade fått ont i foten. Satan också. Jamen då återupptar vi livet som ensam mamma igen tänkte jag och gick och la mig i tid för en gång skull. När det bara är mina armar och ben som gäller en tid framöver så det är väl bäst att försöka vila på en gång. På natten blev Kajsas hosta värre, likaså Patriks. Vilket resulterade i hostorgier av stora mått och lagom till att dessa avklingat, ja då vaknade Alva och ville tutta.  Kände mig ledsen, trött och sliten när jag blev väckt på morgonen.


På förmiddagen var planen att åka in till stan, Babymassage på BVC stod på programmet. Lite lagom försent, något stress-svettig, gled jag in på BVC för att upptäcka att de bytt dag på massagen. Ja ha. Det var visst på tisdag istället. En av tantalurorna på BVC lade huvudet på sned , skrockadeoch sa Ojojojdå, var det ingen som kontaktat dig? Vad tokigt det kan bli, Ho ho ho.


Då rann det över. Jag blev jag helt galen. Sa att det var ju själva faaaan, och orerade om planering och min tid lika viktig som er och bla, bla, bla. (dom har strulat med en läkartid för ganska precis en månad sen så jag var lite småsur på BVC redan från början) och sen fortsatte jag med att drämma i dörrar och bära mig åt.


När jag sedan tog bussen hem. Ja då var bussen full av idioter som inte kunde flytta sig när det kom en barnvagn. En hel buss befolkad av blinda höns. Och döva. Då blev jag arg för det. Sen babblade chauffören i mobiltelefon hela sträckan. Det retade mig enormt. När bussen tillslut kom fram till Syd, ja då kunde inte busschauffören parkera bussen ordentligt. Det blev omöjligt att gå av med barnvagn. Eller med rullator för den delen.


..Åsså började jag gorma igen..


Jag var helt slut när jag kom hem. Drack lite kaffe och begrundade min dag. Och skämdes. Som jag burit mig åt. What a maniac. Sen började jag bädda sängen. Och då låg Alva i sin säng och jollrade. Då blev jag glad igen.

Tänk vad lite det behövs. Kaffe och barnjoller. Lite centralstimulerande och kärlek. Så är man på banan igen.





söndag 24 oktober 2010

Ögonbrynen åkte upp..

..när jag läste kommentarerna till den här insändaren. Att det skapade såpass mycket debatt? Att det upprör överhuvudtaget. Var övertygad om att de alra flesta visste att på förskolor nuförtiden pågår pedagogisk verksamhet. Att det inte handlar om förvaring längre. Det är tillochmed allmän förskola från fyra års ålder om jag inte misstar mig. Då är vissa timmar gratis för att de anses vara så pass viktiga för barnen.

Ser man sig omkring så finns det inte ett endaste barn i lekparkerna på dagtid. Herregud, alla jobbar på dagarna. Kvinnor förvärvsarbetar numera om någon missat det. Alla barn är på förskolan. Mitt barn skulle bli ganska så ensamt om jag inte lät henne vara på förskolan några timmar per dag. Att jämföra med "hur det var när vi var barn" och "min mamma hade fem ungar och hon gnällde minsann inte" är så fånigt så att man skäms. Är det dit vi vill? Tillbaks till 50-talets hemmafruar? Med hus fulla av ungar och svettiga mammor. Och att tro att mammor var lyckligare förr, eftersom dom aldrig gnällde, handlar nog mer om att kvinnor idag vågar ta plats. Inte låter sig nöjas. INTE att det var bättre förr.

Visst kunde förskolan vara bättre, grupperna mindre och lokalerna mer nymålade. Jag säger inte att det inte finns brister. Men att tro att barnen "far illa" och blir "ligister" för att dom går på förskola när mamma är hemma med en liten är skrattretande och spär bara på mammors redan dåliga samvete. Kajsa går på förskolan mellan 9 och tre fyra dagar i veckan. Övrig tid är hon med mej. Och hon går på förskolan i första hand för sin egen skull.

lördag 23 oktober 2010

Fina Magnus & Linda

Så är dom då gifta. Finaste Magnus och hans Linda. Vilken härlig dag för bröllop. Kyligt ute, men inne i kyrkan var det varmt. Fullt av förväntansfulla gäster och glada barn. Love was in the air.

Johan Boding stod för solosång och var givetvis helt magisk. Det var en fin ceremoni. Ren och avskalad. Inga tärnor, näbbar eller annat tjaffs utan bara fokus på brudparet. En manifestation av deras kärlek till varandra. Inget annat. Vilket var helt rätt.



Linda var vacker som en dag. Och Magnus stilig och sådär gulligt stirrig som bara han kan vara. Och kär. I sin fina fru. Efter vigsel i Turinge bjöds det på sen lunch på Vidbynäs på andra sidan åkern. Gott och trevligt.
Och efter maten fortsatte festen på Nordic Light. För dem som inte har en tremånaders bebis vid sitt bröst vill säga.
Jag och tjejerna åkte hem till Malin och Kenny och tiggde lite vin i stället. Och nu är jag hemma. Och gissar att min man blir väldigt väldigt sen. Barnen skötte sig ypperligt både i kyrkan och på golfklubben. Förutom att Alva la av en brakare i kyrkan så ljudligt att Gud Fader Själv hörde det i sin himmel. Precis när Magnus sa"ja".

Idag är det bröllop!

Vi är så förväntansfulla, stirrar runt och letar hela strumpbyxor. Man kan tro att Kajsa går på Speed.

torsdag 21 oktober 2010

God bye Kitty


Fuck Kitty. Den här katten har attityd.

Alva tre månader

Vår knubbis. Tre månader. Och, som vi misstänkte, det är en liten red head det här också.



Rutinerna börjar sätta sig. Sömn och vila avlöser varandra enligt ett tydligt mönster som utkristalliserat sig den senaste tiden. Inget jag påverkat, det är Alvas klocka som styrt. Mönstret är nästan identiskt med det Kajsa hade vid samma ålder. Lustigt. Dagarna börjar bli lättare att planera, lättare att förutsäga. Lättare att leva.

Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Trodde att natten skulle bli kanon efter gårdagens spruta. Men nej. Inte då. Hell Night. Och Kajsa ville gå upp halv sju.
Hurra vad jag är pigg i dag. Eller inte

Nä, nu är det lika bra att slänga i en tvättmaskin. Och sen dagis. Och sen städa. Huset skall bli spotting clean inför helgen. Bröllopshelg! Vill helst gå på bröllop utan påsar under ögonen. Tack. Bäst att skiva lite gurka. Det skall vara bra mot påsiga ögon. Funkar det när påsarna är större än kassarna på konsum? Jag får nog ta hela gurkan. Eller kanske det var thepåsar man skulle lägga på ögonen? Jag testar båda för säkerhetskull.

onsdag 20 oktober 2010

Da Haouse

Vi har hittat DET perfekta huset. Helt galet mycket renovering. Men oj vilken potential. Och OJ vilket läge.

och tyvärr -OJ vilket pris. Vi klarar utgångspriset och lite till. Men sen är det stopp. Vi räknar då med en rätt stadig summa i renoveringspengar. Hur gör man nu? Går på visningen såklart. Sen då? Spelar kall? Avaktar budgivning?

Intet ont anandes på väg till BVC..

Inget regn betyder promenad till stan de dagar vi måste in till BVC. Idag var en sån dag. Alva skulle få sina två tremånaderssprutor. En coctail mot rödahund och hepatit och gud vet allt, och en mot pneumoko. pnume. Penuemo. Äsch. Mot öroninflammation och halsfluss. Samma som pensionärerna får, men dom får det mot lunginflammation.

Innan vi tog sprutan var Alva glad som en lärka och flirtade hej vilt med andra mammor och bebisar. Fullständigt ovetandes om vad som komma skulle. Jag kände mig som djävulens advokat, i grym maskopi med vår BVC-syrra. Efter första sprutan skrek ungen i högan sky och när spruta nr två plockades fram, då glodde Alva så surt på mig som hon aldrig tidigare gjort. Oj djäklar vilket liv det blev. Sen somnade hon. Och sover än, två timmar senare.

Minns när K tog sin första spruta. Då sov hon sex timmar i sträck natten efter. Det var nästan så att vi ville gå tillbaka och få en spruta till någon vecka senare. En repris på det så blir mamman mer än nöjd.

Onsdagmorgon

Vaknar tidigt av regn trummande på fönstret. Lyssnar på hur det avtar för att sedan sluta helt. Tänker att det blir en långpromenad i dag i allafall.

Maken har smygit iväg redan. I det stora sänghavet ligger lilla på min vänstra sida snuttandes lite på tutten. Stora på andra sidan ljudligt snarkandes. Undrar om hon har fel på polyperna?Eller är det sköna ryggläget, den blottade strupen som gör att hon låter som en hel karl? Jag vill alltid ligga här. Vill vara navet. I en enda röra av armar, ben och djupa andetag. Vill vara den dom litar på och tyr sig till. I evighet. Amen.

tisdag 19 oktober 2010

Kväll hos The Sundlings

I går slocknade lilla vid åtta. Idag likaså. Yes! Vi har återtagit herraväldet över kvällarna. För nu iallafall.

Att få en liten bebis är fantastiskt, jag klagar inte. Jag klagar inte ens över nattvaken. Men något jag saknat sen Alva föddes är de lugna vardagskvällarna. När det är tyst i huset, dagens kaos är undanplockat och man har förberett för dagen efter. Då finns det plötsligt lite utrymme att prata med maken, titta på TV, eller surfa. Vuxentid. Batteriladdning. De första månaderna, när bebisen är vaken till elva tolv på natten är tuffa. Kvällarna går åt till ständig amning och mellan amningspassen vankar man runt med den pipiga bebisen på armen. Konstant i rörelse. Man bara längtar tills man själv får gå och lägga sig. Men nu -som det verkar- har vi kommit över den puckeln. Jag hoppas verkligen att det inte är en tillfällighet..

Jag går i skolan!

Nu har min kurs startat. Journalistiskt skrivande. Skall bli så kul!! Jag har längtat så efter att få TRÄNA på att skriva. Få feedback från en tuff kritiker, bli bättre. Jag får alltid konstruktiv kritik av min chef när jag skriver artiklar och pressreleaser på jobbet, hon lär mej otroligt mycket, men det här är ännu bättre. Hurra. Det enda som oroar mej är att jag kommer att tycka att det är så kul att jag aldrig vill sluta plugga. Risken finns.

måndag 18 oktober 2010

Skåneland




Nu är min mobilkamera så dålig så man nästan skäms. Men här är lite bilder från helgen.

Vi har haft en jättehärlig helg hos familjen i Dalby. Kajsa har fått stå i centrum kan man gott påstå. Det har varit bullbak med farmor Britt, kastanjepyssel med farfar, korvgrillning, släktmiddag, mys med finaste fastrar och fikafikafika. Mamman har fått dricka en hel del gott vin också. Hurra vad bra man kan må.

Tänker inte väga mej idag. det spar jag till nästa vecka. Britts goda mat och ett antal bullar lär ha satt sina spår.


Tågresan gick förvånansvärt bra. Kände mej som en stridspilot. Hela tiden kalkylerande, hur kommer nästa kvart se ut? Hur skall nästa katastrofsituation undvikas? Med hot eller mutor? Bebis hungrig? Mamman kissnödig? Stora utråkad? En väl genomtänkt plan för varje scenario. Ett långt slalomåk mellan kriserna. Jag kan säga att jag var RÄTT slut när vi kom fram. Men jag tror att alla inblandade var nöjda. Medresenärer inräknat. Det här gör vi om. Men då MED pappan ombord på tåget.














onsdag 13 oktober 2010

Hämtning


Hämtar Kajsa runt tre på dagarna. Mitt i mellanmålet. Inte så där värst smidigt. Bättre att hämta typ tio-kvart över tre. Då är dom oftast hyfsat färdiga.
Idag fick lilla A sitta i Babybjörnen. Gosfia. Hon är så stor redan. Innan jag hinner säga flasklock har hon flyttat hemifrån.

Nya skor


Var på Kringlan i måndags efter besök på BVC. Letade vinterskor. Valde mellan dessa och ett par curlingkängor. Jag har haft curlingkängor på vintern i tio år. Väldigt skönt. Men lite småtrist och förutsägbart. Så jag spanade in dessa i stället. Skinn, lammskinsfoder, tjock sula. När det är GALET med snö har jag mina stora snö-kängor så dessa borde funka. Dom känns lite tuffa med sitt spänne och mudd överst. Inbillar mej att dom passar både till kjol och byxor. Känns lite eh.. rebelliska. ?? Fick lite SexPistolskänsla när jag provade dem. Och det kändes bra. Är det nu min tonårsrevolt skall starta? När jag är 38? Nu när jag är tvåbarnsmorsa och äntligen struntar i vad omgivningen anser utan bara gör det som känns rätt för mej. Då kommer plötsligt punken in i mitt liv.


Nästa vecka skall jag köpa mej ett par rutiga byxor.

När jag ser bilden inser jag att dom inte är ett dugg sex pistols. Men för mej är dom det.

tisdag 12 oktober 2010

Bajskompisar


Vi läser Kajsas favoritbok vid läggning. Bajsplutten. Kajsa funderar lite och säger sedan:
Mamma, grisen, det är du, vargen, det är pappa, sen är det jag och Alva. Kajsa pekar i tur och ordning på alla figurer och fortsätter: Sen kommer Håkan, Pelle och Helena. Sussi -hon är den lilla kycklingen. För hon är så söt.
.
.
Hon har rätt bra koll, eller hur?

Löss uppdatering 2

Luskammar vidare. Inga nya löss funna. Var hos frissan i morse. Bad henne spana in min nacke ordentligt. Patrik luskammar min nacke. Och jag litar inte riktigt på honom. Resten av huvudet klarar jag själv. Frissan hittade dock ingenting tack och lov. Vi kammar en vecka till för att vara på säkra sidan.



Kajsa är dock väldigt nöjd över sina fina flätor.

Bra webbsida

Om man har funderingar kring hur löss sprids och hur man skall ta död på dem.

http://www.lusfri.nu

kolla in deras Utubefilmer om hur man luskammar. Jag gjorde tokfel första gången. Nu är jag kung av luskamning.

LÖSS uppdatering.

Här luskammar vi för kung och fosterland. Det verkar som vi fått bort allt. PHU. Skall investera i en elektrisk luskamm. hittade den här som kommer hem i brevlådan om någon dag. Bättre en medlen säger de som provat. Och billigare i längden. För de lär väl komma tillbaka.

Hur lång tid tar det tills man märker att man har löss tro? Försöker analysera vilka vi har träffat som kan ligga i farozonen. Alla som var på LG's kalas i lördags så klart. och Mina syskonbarn vi träffade i fredags.. Men hur långt innan dess måste man smittospåra för att vara på den säkra sidan? Någon som vet? Dagis är såklart informerat.

måndag 11 oktober 2010

LÖSS!

Ja ha. Då har jag fått användning av lusmedlet. Familjen är avlusad.
Det är ju själva faaaaaaaaaaan! Vart kommer dom ifrån? Dom små djävlarna? Dagis? Men varför har vi löss överhuvudtaget? Borde dom inte vara utrotade?

Kajsa sa igår att hon trodde hon fått myggbett i huvudet. Det kliade. Jag fattade direkt att klockan var slagen. Kände snart att det kliade på mej också. HELVETE! Åkte hem direkt och rev ut sängkläder, handdukar, mössor, halsdukar, luvtröjor och hårsnoddar. Swosh in i maskin med allt och på med 60 grader. Vet inte riktigt om fleecetröjan tyckte det var så himla kul. Men lus-fan är dö i allafall. Nu återstår att se om vi lyckats få bort allt. Kajsa får ha flätor i håret från och med nu och tills hon flyttar hemifrån.

lördag 9 oktober 2010

Lördagkväll i mjölkfabriken

Idag har Linda sin möhippa. Jag var med under dagen, picknick och Kobingo. Solen värmde riktig härligt i Hölö i dag. Mysigt. Jag hoppas att hon får en riktigt fin kväll med sina homies.
Jag känner mej trött. Alva snorar som aldrig förr och tuttar oavbrutet. Kajsa hostar sig utochin vilket gör att min redan ansträngda sömn fått sig ytterligare en törn. Bäst att gå och lägga sig nu.


Sitter och tittar på gamla kort i datorn. Tänker på vilka underbara semestrar vi har haft de senaste åren. När får vi åka iväg nästa gång?













fredag 8 oktober 2010

Länsan i Lördags.

mammas godingar

Stackars Alva. Undrar om hon får någon luft?

Foto session


Life is good

Very good..
Mamma, det är bra nu. Kan du sluta larva dej med kameran.





Nu har jag tröttnat. Kan du sluta nu? Men alvarligt -SLUTA!




Tillslut gav hon mej fingret. Då slutade jag.

torsdag 7 oktober 2010

sorry

Eller varför inte i måndags. Då hade man fått Peppargryta med ris och potatis. Yummy.

Dagens lunch

Äsch.
Igår skulle man ätit lunch på Restaurang Birka . Då serverades det Coeur de Filet Provencale för 59spänn! (oxfilé med vitlöksmör och råstekt potatis för den oinvigde)


Förlåt, jag kan bara inte hejda mej.

Tummen Upp


nöden är uppfinningarnas moder. Hur gör man när man vill suga lite på tummen när det är kallt som satan ute? Jo, man tråcklar ut tummen men behåller resten av fingrarna inne i vanten. Fiffigt!

onsdag 6 oktober 2010

Godis på en onsdag


Är så klart inte ok. Men så hittade jag dessa minipaket med torkad frukt när vi var på Ica idag. Hurra tänkte jag eftersom Kajsa Ä L S K A R Hello Kitty.
"Titta Kajsa!" sa jag nöjt.
"Jag har köpt lördagsgodis till dej, men om du är riktigt snäll kan du få en ask redan idag i bilen hem. "

Kajsa blev strålande glad, tyckte att askarna var så fina, och var nog väldigt förvånad att mamma var så givmild en sketen onsdag.

Så hör jag en sur röst från baksätet:
"Men åhhhhhh mamma! Det här var ju inte godis, det är ju RUSSIN!! "


Nejhepp. Det gick inte att lura ungen idag heller.

Dagen efter

Igår var det vinprovning med Emelies vinklubb. Dessertviner och desserter i kombo. Otroligt trevligt som vanligt. Trots lite manfall. Sån't är livet för småbarnsföräldern. Alltid är det någon unge som är sjuk eller pappa som är på konferens eller så råder bara allmänt kaos i livspusslet så att man är tvungen att göra om i schemat.
Hursomhelst. Dessa kvällar ger energi. Det är livsluft. Dagar man minns.

Var det någon som gick på det där med bakningen i går? Haha. Jag som är usel i köket? KOLAGROTTOR. Lite väl out of my league. Skämt åsido. Tanken var nog att jag skulle ge det ett försök, men snoriga Alva ville inte att jag skulle baka och när jag läst receptet noga ett dussin gånger så fattade jag att det där skulle aldrig funka. Så jag tänkte om och beslöt mej för att ta kolakakor på Tidermans istället.

Åså sprang tiden i väg och så gick det åt helvete det med.

Som tur var hade Anna fixat århundradets desssertorgie så det var nog ingen som saknade kolakakan. Tack Anna, du är bäst. Vilken värdinna. Jag önskar jag vore hälften så duktig i köket. Men man kan inte vara bra på allt. Mina barn kommer att skratta åt mej när dom blir större. Eller kanske gråta. Det får jag ta.

tisdag 5 oktober 2010

Dagens projekt

Jag skall ge mej på att baka

det här

Hahaha

Wish me luck.

Förkylt sa Bill.

Snorigt sa Bull.

Alva är förkyld. Och gnällig. Det är tredje vändan redan. Som tur är går det över snabbt. Tack gode gud för NäsFrida och Nezeril. Guds gåva till mamman.

Det bästa med att gå på bröllop.

Skrev jag om i ett tidigare inlägg. Det bästa med att gå på bröllop är givetvis att få bevittna två människors löften om evig kärlek till varandra. Det modigaste löftet man ger i sitt liv. Att ge sig själv till någon annan. Inte det jag skrev, det var bara ego-tjaffs.

måndag 4 oktober 2010

För det är han värd.

Förstår ni hur mycket motstånd han måste ha mött när det begav sig?
Han kunde säkert forska om vad tusan som helst. Men han valde In Vitro Fertilisering. Vilken man.

Synd bara att Nobelstiftelsen valt att vänta till karln är i princip död innan dom gav honom priset. Hans sekreterare uppges dock vara Very honored.
Jamensåbra.

Äntligen måndag 2

Ny vecka, nya projekt.

Idag skall jag på studiebesök på AstraZeneca. Spännande. Var lite orolig i natt att det skulle brinna inne då Kajsa är lite hackig och hostig. Men hon är pigg i dag. Hurra.

Måndag är vägningsdag. Vågen har stått still nu. 100 g ner bara. Vilket givetvis inte är någonting. Betyder detta att jag nått den berömda amningspuckeln? Att jag måste börja anstränga mej? Hemska tanke. Jag har 2,5 kg till målet. Vilket jag inte borde ha några problem att nå. Men tydligen måste jag alltså nu börja kämpa. Surt sa räven.
Om tre veckor skall vi gå på Bröllop. Då vill jag vara smal. Det bästa med att gå på bröllop är att man blir påmind om sitt eget och man minns att man faktiskt är lite kär i sin lilla gubbe. Klart man vill vara fin då! Det är bara att dra på sig gympaskorna, ut och svettas. Let's burn som fat!!

söndag 3 oktober 2010

Free your mind..

..and the rest will follow.


Var med K på stan häromdagen. Hon får syn på en grupp kvinnor. Kvinnorna är Romer, eller Finska Zigenare för att vara exakt. Kajsa stirrar storögt på kvinnorna.

K: Mamma titta på tjejerna, dom skall gifta sig!
Mamman: Ehh näe, dom har dom där klänningarna varje dag. Det är deras folkdräkt skulle man kunna säga.
K: Åhhh, vilken tur dom har..
Mamman: mm.

Kajsa hade verkligen längtan i blicken när hon tittade på kvinnorna och deras stora kjolar, spetsblusar och stora guldiga örhängen. Hon kunde inte sluta stirra. Hon formligen älskar prinsessklänningar och balettkjolar. Det här var nog bland det vackraste hon någonsin sett.

Barnet är än så länge oförstört. Sinnet är öppet och tanken är fri. Hur länge dröjer det innan jag och alla andra har proppat henne full med onödig frukostbords-rasism och omedvetna fördomar? För fördomarna finns, både hos mej och Patrik och överallt. Och dom kommer upp till ytan i skämt, i samtal, i kommentarer vi obemärkt fäller när vi ser på nyheterna eller läser tidningarna. Så lätt det är att föra dem vidare. Så oerhört svårt att stoppa.

Dagens tidning

läser och funderar

Hur kommer det sej att främlingsfientligheten är så stark där det inte finns några främlingar?
Och skiljer sig Tomelillaungdomar från andra Svenska ungdomar? VILL kidsen i Tomelilla jobba på äldreboenden, städa Pågatåg eller sälja Hamburgare på Donken? Jag menar, dom tycker ju att invandrarna tar deras jobb?

Utan invandrarna stannar Sverige. Så har det varit sen sextiotalet. Visst har vi problem med integration. Men knappast i Tomelilla.

lördag 2 oktober 2010

Prickfri A-bebis

Halelulja. Prickarna är borta.

Jag har en prick-teori. Jag är vanligtvis väldigt noga med att tvätta Alvas nya kläder innan hon får ha dem på sig. Den fina rosa bebishyn skall inte behöva komma i kontakt med giftdoppade tyger.
MEN. Jag måste erkänna. Slarvmamman struntade av någon anledning i det när det gällde en söt liten body med finafina hjärtan på från Lindex. Den var en present och jag ville att hon skulle ha den direkt. Stackars Alva. And right here she starts to pay. With spots.

Betyder det här livslångt lidande med allergier och astma? Turbuhaler och salvor?
Måste miljökompensera akut och intensivt för att rena mitt samvete. Stackars barn.

fredag 1 oktober 2010

1 Oktober

Tiden går så fort!

Jag vill bara skrika rakt ut

Stoppa tiden

Jag har inte mått så här bra sen 1994 då Patrik och jag reste jorden runt.

Medwursten Sundling

Nej, jag syftar inte på Patrik.
I onsdags började Alva få lite utslag på magen. Igår såg hon ut som en prickigkorv hela hon. Idag fick jag en läkartid på BVC.

Inget fel på den här ungen sa Doktor Rönnberg förnumstigt och nöp Alva i tjocka låret. Vi skulle avvakta och se de närmsta dagarna om det inte lägger sig. Förmodligen är det en reaktion på något av alla förkylningsvirus Kajsa och vi andra i familjen släpar omkrng på. Eller nå't.
Själv trodde jag hon fått hjärnhinneinflammation -meningit- eller något annat lika alvarligt. Efter läkarbesöket fick Kajsa välja lunchställe. Gissa vad hon valde? Konstaterade att ett BigMeal innehåller lika många kalorier som en normalviktig kvinna behöver på en hel dag. BigShit skulle man kunna kalla den istället. Faktiskt.