söndag 31 maj 2009

EU-valet

Jag skäms. Jag är extremt ointresserad av EU-valet. Så ointresserad som man kan bli.
Jag vet inte vem jag skall rösta på. Vet inte vart man kan rösta. Vet inte NÄR man skall rösta.Vet inte vilka frågor som är mest angelägna. Jag är completly clue-less.

Att rösta är vår medborgerliga skyldighet. Om ingen röstar blir det ingen demokrati. Då blir det som i USA.

Det är kankse detta som hänt i USA? Att det federala valet är så långt borta från ens egen verklighet att det blir ointressant för den vanliga medborgaren? Det är bara viktigt vad som händer i ens egen delstat.
Jag är därmed inte bättre än en white-trash morsa från södra missisippi. Lika ignorant, lika egotrippad och korkad.
Vad som händer i EU påverkar mig och sverige i princip lika mycket som det federala USA påverkar sina delstater. Vi är mer eller mindre ett Europas förenta stater numera.

Och det skrämmer mig att jag är så otroligt dåligt påläst.

Godnatt. Om valet är nästa vecka hinner jag inte rösta. Hoho, galen vecka framför mig.

Tack för..

...senast tjejer. Mina underbara, vackra, inspirerande,kloka väninnor.
Ni berikar mej.
Utan er vore jag fattig.

Att vi provar vin när vi träffas är givetvis trevligt. Men egentligen bara en förevändning att få träffas utan män och barn. Att få vända ut och in på oss själva och bara mötas. Prata, garva, gråta och skapa minnen.

Att klockan ringde (läs Kajsa) klockan sju på lördag morgonen var väl inte helt skönt. Men. Det var bara att gå upp. Hjälte på natten -hjälte på dan. När klockan var kvart i nio på kvällen slocknade jag. Ovaggad. Sov utan att avbrott till halv nio på söndagen. Tyvärr hade kajsa ingen koll på morsdag. Men vad gör det. När solen skiner och huset skall målas om. Yippie.

Det bästa med ..

..att bo i hus 1: Att ungen kan springa ut och leka direkt på morgonen medans mamman dricker kaffe och läser tidningen i godan ro.


Det sämsta med att bo i hus 1: Eländet måste målas om mellan varven.
-I år är ett sådant varv.


Det bästa med att bo i hus 2: Tvätten doftar så gott när den torkar ute.

Det sämsta med att bo i hus 2; Hur mycket gräs måste det vara i en gräsmatta för att kvalificeras som matta? Och vad är det då, om det inte är någon matta? Leråker? Grustag?


onsdag 27 maj 2009

En skräddarsydd dotter

Ser på tv4.

Om falmiljen som fått möjlighet att med genteknik föda ett donatorbarn som skall rädda sin storebror.

Och jag tackar min lyckliga stjärna. Jag har ett friskt barn. Ett alldeles vanligt friskt barn. Vilken ofantlig tur. Vilken ofantlig lycka.

Båtfixarhelg

Kristi Himmelfärdhelgen spenderades i Trosa. Mamman och pappan fiffade, donade putsade och grejjade med båtskrället. Kajsa lekte i och runt båten mest hela tiden. Mormor och morfar hjälpte till och var barnvakt mellan varven vilket givetvis underlättade arbetet för oss.
ja, jag vet, flytvästen är för liten. Hon har fått en ny.
"Rör inte min korv"


Efter båtfix var det dags att bunkra. Kajsa var högt och lågt. Som vanligt. Men tack Ica- ni har bästa kundvagnen. Gör livet lättare för trötta mammor och pappor. Helt klart!

tisdag 26 maj 2009

ojdå.

Så det kan gå.

skulle man kunna säga.

Det här skall föreställa syrrans hus. Dom skulle bygga ut. Var tvugna att ta ner eken. Det gick åt pipan. Milt sagt.
Nu blir det till att tänka om. Trädfällaren gjorde -vad skall jag säga?- en grov felbedömning av var trädhelvetet skulle falla. Det flerhundraåriga trädet föll PÅ huset istället för bredvid.

Stackars syster, svåger och Kajsas tre kusiner tittade på när den så spännande trädfällningen tog ände med förskräckelse. Huset är förstört. Inga fönster går att öppna. Huset har satt sig. Skorstensmuren har fått en spricka och kaklet i köket har krackelerat.

Vilken djävla smäll!!

Världens mest cyniska Mia och Patrik tycker givetvis att nu är det bara att riva kåken och se till att klämma ur så mycket stålar som möjligt ur försäkringsbolaget och bygga nytt.

Men jag förstår att det inte är så enkelt.

Min syster har fött sitt andra barn i det här huset. Endast behjälpt av en orolig barnafar.
Det här är deras Hem.
Här har dom byggt sin familj i en form av Minnesotisk nybyggaranda.
Här ville dom bo kvar.
Det är klart att det inte är enkelt.


Jag hoppas att dom får sitt drömhus. Renoverat eller nytt. Om några år spelar det kanske mindre roll.


måndag 25 maj 2009

Favoritserie.


Anna 40 år

Så här kul hade vi häromhelgen.

Först var det ordningsam middag med löjromstoast


Sen blev det rajtan tajtan.
Neheeeej då, vi var inte ett dugg berusade. Varför tror du det?

Spana in världens coolaste sexmannaband i bakgrunden Åh vad kul det är att gå på fest. Vem fyller år härnäst?




söndag 24 maj 2009

Frälsaren

http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2942393.svd

Underbara bilder. nr 3 är förmodligen en klassiker redan nu.

Vilken man.
Vilken kvinna.

Vilken helvetes tur att USA valde rätt.

Vanja what the fuck Lundby Wedin

Snacka om att alla har fel fokus.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5211168.ab

Vanja må vara klantig. Men att hänga henne för att maken följt med gratis på semester tycker jag är sikta strålkastaren åt fel håll. Det är väl värre att LO är huvudägare i en semesteranläggningen som anklagas för att betala svarta löner och för att inte betala in tillräckligt med pensioner till sina stackars underbetalda nattportierer?

Eller?
Är jag helt ute och cyklar?

Män har tagit med sina fruar som kuttersmycken på resor runt hela världen i alla tider. Kvinnorna har shoppat på Champs Elysée och männen har under tiden gått på viktiga möten och kliat kollegor på ryggen. Enda skillnaden här är att det är en man som sippar Margaritas på shoppingrundan. Och en kvinna som sitter i möten.

Ursäkta mej, men jag tycker inte att just det är så djävla farligt.

Men Vanja är givetvis klumpig. Herregud hon jobbar för Det Heliga Facket. Och med hennes track record borde hon veta att varenda tidningsmurvel mellan Ystad och Happaranda vill ha hennes avgång och fall på sitt CV.
Det var inte länge sedan som Mona blev häng för ett paket blöjjor och en toblerone. Människor må ha ett kort minne, men vissa saker glömmer man aldrig.
Och bakom varje framgångsrik kvinna står ett gäng karlar som tycker att fruntimret inte har på toppen att göra. Och ett gäng bittra kvinnor som mer än gärna sticker kniven i ryggen på vederbörande så fort dom får tillfälle.
Det vet vanja. Och ändå trampar hon i klaveret. Hur kommer det sig?

Frågan jag vill få upp i det här sammanhanget är om det inte borde finnas någon lag på hur många styrelseuppdrag en person får ha? Vad är det för vits med en styrelse om varken ledamöter eller ordförande har koll på läget?
Och det är extra pinsamt om det är fackliga representanter som inte har koll på sina egna hjärtefrågor. Givetvis skall LO se till att personalen på deras egna anläggning har det bra, oavsett om anläggningen ligger i Motala eller Moskva. Allt annat är uselt.

Vad skall man säga? Världsklass? Eller som vi sa när jag jobbade på hotellet -"dom enda som har råd att kröka på konferens nuförtiden är facket"

Och det är fan helt sant.

lördag 23 maj 2009

Helgfrukost

At the Sundling residens

mamma läser svenskan på nätet och dricker kaffe.
och kajsa klistrar plåster på datorn. (hennes senaste fixide)



och vad gör pappan?

s o v e r.



Så här ser helgmornarna ut hos oss.
Jag läser tidningen på nätet trots att det ligger en rykande färsk pappersupplaga i brevlådan. Jag orkar inte gå 38 trappsteg ner och sen lika många upp igen i duggregn, tidnigen i lådan är fullständigt onödig. Vi läser den aldrig. Nätupplagorna är faktiskt nästan lika bra. Trodde aldrig att jag skulle säga det. Uppfostrad av en papperstidningsfascist som jag är.

I mitt föräldrahem var inga flygblad med reklam tillåtna.Ej heller skit-tidningar som Täljeposten. "brevlådebajs" muttrade min pappa -dåvarande annonschef på lokala blaskan - "slänger vi direkt". så knöcklade han ihop dem och slängde i pappersinsamlingen i garaget direkt. De kom inte ens in i huset. All reklam skulle givetvis gå via Länsan, allt annat var illojal konkurrens. Jag har än i dag lite svårt för flygblad. Hemma hos oss ser det lite annorlunda ut dock, beträffande reklam. Jag är jag gift med en man som istället för porr tittar i reklamblad. Han har en i det närmaste sjuk böjelse för reklam från Rusta, Jula, Bauhaus och liknande. Och när det kommer något från MediaMarkt, ja då bär det av raka vägen in i sovrummet. Själv.


Hursomhelst. Jag är övertygad om att papperstidningens vara snart är ett minne blott. Inte mej i mot. Idag känns det bara som ett helt galet resursslöseri. Tidningen finns på nätet. Och de flesta tidningar har hajjat att det är viktigt att ha en bra nätupplaga. Förutom Länstidninen i Södertälje. Som bara består av rubriker, extremt korta artiklar och privata kommentarer med rasistiska inslag (trots att det "absoluuuut inte är tillåtet med rasism eller personliga påhopp" jamenellerhur.) Skäms Länsan. Ni är mer usla idag än ni någonsin har varit. Jag var som barn -av förklarliga skäl- en stor försvarare av Den Lokala. Min för höll brandtal hemma för att övertyga den mest illvilliga belackare om Länsans existenberättigande. Jag stod bakom honom och höll med. Jag reciterade honom ordagrannt när jag kom till skolan dagen därpå. Mina klasskamrater hade inte en chans. Länstidningen var bäst och Södertäljeposten var Paria.
Både han och jag har resignerat. Och börjat läsa Tälje Posten. En kovändning av stora mått.Ungefär som om Lars Ohly skulle bli Moderat. Men även den bästa måste få möjlighet att ändra sig.

Men för att återgå till Kajsas plåster. Hon älskar plåster. Hon klistrar dem överallt. Jag håller på att bli tokig.

fredag 22 maj 2009

100 st..

..mördarsniglar har jag plockat idag och lagt i en gammal rödbetsburk.
Funderade på att fotografera min samling, men den är så äcklig så jag vill helst bara glömma den. Jag och kajsa gick omkring i trädgården och plockade de äckliga små liven i eftermiddags. En efter en. Ner i burken. Med en pincett. Både bruna och svarta sniglar, dock skonade vi alla sniglar med hus. Dom fick frisedel.

Här klipps inga sniglar itu. inte heller får dom lyckliga drunkna i öl eller något annat trams. Sniglarna skall bara dö. Dö. Dö. Dö.
Jag lägger dem i en glasburk. Skruvar på locket sen får dom dö av värmeslag eller syrebrist. I. don't. Care.

Sen ställde jag burken i mitten av trädgården som avskräckande exempel. För andra sniglar alltså. Jag hoppas att det fungerar.

onsdag 20 maj 2009

Att gå till dagis

Kan ta tid...


Först måste man packa väskan.

Sen måste man klä på sig.

Sen måste man hälsa på sniglarna. "Heeiiijj Snigel" -Sjunga en trudelutt -"LILLA SNIIIGEL AAAAKTA DEEJ AAAAKTA DEJ!" (varför blev den här bilden på sniskan? hm, skumt)


MAMMA! MAMMA! SNIGEL!


" Klappa snigel? Smaka snigel? Näääe inte stoppa munnen. Äckligt. Hej då snigel! Hej då ALLA sniglar! "

Och vill man klappa alla sniglar, vilket Kajsa vill, tar det tid. Vi har måååånga sniglar i trädgården.
Snart är det dags. Jakten på mördarsniglarna har tagit sin början. Me verser the Killer Snails. Prepare to die.

söndag 17 maj 2009

Och Störst av allt är Kärleken

..ja, det är så sant. Bröllopet igår var verkligen en manifestation av Den. Stora. Kärleken.
Love was In da air.
Kärleken fullkomligen sprutade. -Mellan brudparet. Mellan vänner och brudparet. Mellan familjen och brudparet. Och mellan vännerna, gifta som ogifta. Den uppslupna stämningen har väl delvis att göra med det frikostiga serverandet av alkohol. Kanske. Då kan man räkna med några sluddriga "jag gillar ju dej -som fan" och "du är så djävla fin" fram på småtimmarna från oväntade håll. Jag brukar vara ganska förskonad från kärleksbetygelser av det slaget, men -tro´t eller ej -även jag blev föremål för en kärleksförklaring av det mer udda slaget strax innan jag hoppade in i Taxin hem . Och då inte av min käre make. Utan någon annans. Man slutar aldrig att förvånas.

Carolina (eller Calorina som jag upprepade gånger ofrivilligt kallade henne efter sjutton glas vin)
var så klart vacker som en dag. Ringen följde det amerikanska temat och hamnade under epitetet " It's a Rock". I really was. Övriga amerikanska detaljer var att man valt att ha ett helt fotbollslag med sig längs altargången. Tre marsalkar, två tärnor och två näbbar. Alla i matchande klänningar såklart. Att ha en fotograf som plåtade alla paren vid entrén kändes även det väldigt mycket USA. Inte något fel i det. Hade varit lite crazy om alla gäster valt att göra fula grimaser på bilderna. Då hade det blivit riktigt kul att kolla i bröllopsalbumet på ålderns höst.

Middagen var jättegod, förrätten var Trés bien. Lite liten kanske, men det kanske berodde på att jag var så förbaskat hungrig? Även tårtan var Muchos benitos* . Den var elegant gräddvit med silverkulor som dekoration och förde tankarna till Carolinas vackra klänning. Tårtan knöt liksom ihop säcken. Den var enligt Patrik -"helt sjukt god". Och han kan sin tårta. Jag var så mätt så jag åt bara lite marsipan. För att jag inte kunde låta bli. Marsipan är så gott.

Sen blev det lite flamenco av Carolinas undersköna spankstalande systrar följt av dans till Ronny James. Riktigt råröj fram till klockan två. Sen var det over and out. Thank you very much. Slut i Rutan. Hem och toksova inför söndagens familjelunch.

Sammantaget. En fantastisk kväll.
Liite pannknack på söndagmorgonen, men helt klart överlevbart.

(*Hemsnickrad spanska. En av mina stora talanger efter lite vin.)

torsdag 14 maj 2009

sånt här får mej att bli så arg

Hur tänkte dom här?
Girl in the city?
Jag blir fan helt galen.

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5145277.ab

VARFÖR skall vuxna människor underbygga brådmogna, förpubertala, småflickors strävan att bli vuxna i förtid?

Och sen NÄR gillar 11-åringar latte?

Man vet att man börjar bli gammal

..när ens tandhygienist säger glatt:

"vilken fin mun du har, inga gropar eller håligheter. Inga inflammationer i tandköttet. Men du, du använder väl mjuk tandborste? Så att du inte förvärrar dina tandborstskador, tandlossning är inte att leka med"

??
inflammationer.
håligheter
tandlossning.
??

Jaja, man får väl vara glad för att hon sa att min mun var fin. Bokade in Kajsens första tandläkar besök strax innan midsommar. Skall bli spännande att se hur det går. Hon gillade att gå till frissan, det här är nog inte så mycket värre. Eller?

Idag har det varit förskolans dag. Konstutställning och hattparad. Kajsa ville mest gå omkring med handväska och högklackade skor. Som vanligt. Det bjöds på fika och rundvandring på Kajsens nya avdelning dit hon skall efter semestern. Trevligt på ett sådär nästan lite kvalmigt och kräkframkallande sätt. Usch, jag är så svår på såna här tillställningar. Varför är det så? Varför kan jag inte bara slappna av och prata med folk. Istället blir jag svettig och stressad. Vill bara åka hem. Men kajsa ville vara kvar så då var det bara att bita ihop.
Hur som helst. Nu är det avklarat.

I morgon är det fredag. Yippie.

tisdag 12 maj 2009

Trafikkaos

I min iver att hitta finna genvägar till jobbet för att undvika trafiken, finner jag att jag bara kommer senare och senare till jobbet.
Kollega Malena ritade med stukad tumme en extremt komplicerad rutt som jag skall testa i morgon. "Kör av norra kungens kurva. Ta andr avfarten i rondellen. Kör förbi det blå huset. Ta den lilla vägen 50 meter in i villa området osv" Kartan är ritad på en kaffeservett.
Malenas stukade tumme, kombinerat med två kaffefläckar och en halv chokladtryffel gör att jag förmodligen kommer att komma ännu senare till jobbet i morgon.

Men man måste försöka. Stockholmstrafiken har blivit värre den senaste tiden. Det är helt galet hur trångt det är vissa mornar. Jag svär över Ekeröbornas envisa motstånd mot Förbifart Stockholm. Och över alla militanta utgrävare som av en händelse hittar fornnordiska gravplatser i varje dike man vill bygga väg vid. Jag undrar om det är någon sadistisk arkeolog-maffia som planterar rostiga hårspännen i myllan på Ekerö på pin kiv? Eller är dom sponsrade av miljöpartiet? Eller kanske av SL? Kan det verkligen vara så att man måste gräva ut hela mälardalen innan man kan köra förbi Stockholm på annat sätt än via Essingeleden? Fyra filer skall klara av att pumpa all trafik till och förbi stockholm. Stockholmtrafiken har fått kärlkramp. Och snart kommer det en stor infarkt.
Och då blir det verkligen inte kul.

Och här


åt jag lunch idag.

http://www.blidosundsbolaget.se/


Vilket lyxliv jag lever just nu.

Kanske man kan tro. Det är inte fullt så glammigt som det verkar. Det lovar jag.

Idag var det återinvigning av båten Blidösund. Bjudlunch med ett gäng konferensbokare och annat löst folk. Vi på Menigo var nog inbjudna bara för att dom är snälla och nog vill att vi skriver om dem i våra kampanjtidningar. Eller nåt.

Den här båten är värsta bästa tipset om man vill göra en musikkryssning i skärgården i sommar. God mat. Fin miljö. Massor med bra artister och bara så djäkla härlig.
Och kund till Menigo såklart!


måndag 11 maj 2009

Här

åt jag lunch i dag.
Avdelningslunch hos kund. Mkt trevligt. Och gott. Tack chefen.

Bland kotlettfrisyrer och Louis Vuitton väskor satt vår lilla marknadsavdelning (5 st) och kände oss som katter bland hermelinerna. Jag gömde mina gamla trasiga skor under bordet och svor tyst för mig själv. Varför köpte jag inte nya skor när vi var borta? När skall jag nu få tid att köpa mej ett par anständiga skor?

Något som störde mej var :
-En lunch som kostar över 200 kr/person skall inte behövas intas på pappduk. Nej no njet . Abse-fucking-lutely not.
-Och serveringspersonal som bär servitörs-rock bör kunna hantera ett strykjärn. Personalen såg ut som dom kommit från middagsvilan på dagis. Merklish.



söndag 10 maj 2009

Rajtantajtan

Var det igårkväll
Hemma hos Janne och Anna på Pålsundsgatan inne i stan. Hysteriskt kul. Denna fest kvalar in på andraplats på min Top 5 all time high kul partykväll lista.

På första plats
  1. Vårt bröllop. Givetvis
  2. Annas 40 årskalas. (Kan inte bli annat än kul när man har ett sexmannaband hemma i lägenheten. )
  3. Janne och Annas Bröllop
  4. Nettes Möhippa
  5. Genrep i globen Melodifestivalen 06. (Jag och Märy var så höga på celebrity-spotting att vi knappt kunde prata efter detta)

Hursomhelst.

Igår.

Anna hade bjudit in 30 av sina släktingar och vänner. Det var en salig blandning människor, allt från Jannes galna farsa, via Annas arbetskamrater, gemensamma gamla vänner och grannar, till Jannes söta döttrar som idag är två ûbersnygga vuxna kvinnor. Mixen var total. En god middag bestående av löjromstoast, färskostfylld kyckling med krämig risotto följt av pannacotta avnjöts vid långbord. (Ja, det är en stor lägenhet dom har.) Till detta serverades fantastiskt roliga tal. Janne och "data-Pata" är riktiga "talproffs" och undertecknad kunde givetvis inte heller hålla sig från att stå upp och babbla en stund. Efter middagen spelade sexmannabandet upp till dans. Under två timmar tok-dansade vi till Aretha Franklin, Beegees, Abba, The Supremes, och avslutningsvis -till Van Halens klassiker Jump. Snacka om att golvet gungade. Bokstavligt talat. Exakt kl 12 slutade dom att spela. För att inte grannarna skulle ringa polis eller störningsjour. Sen fortsatte sorlet till klockan halv fyra. Som vanligt blir det extrem-sent nattsudd när man är på Pålsundsgatan. Ahhh, när solen väckte mej i morse kl 9 var jag inte fräsch. Och lägenheten såg bokstavligen ut som ett bombnedslag. Åkte och hämtade Kajsa i Trosa och sen var det bara att köra gärnet här hemma för att undvika att känna efter. Städa, tvätta, plantera blommor, laga mat, stryka, fiffa, grejja. PHU.

Det blir tidig nattning för mej i kväll.

fredag 8 maj 2009

Förlåt

Det är inte meningen att raljera.
Jag älskar verkligen Södertäljes krogliv på riktigt.
Och kroglivet i övriga Sverige också. Det är det som ger mig mat på bordet.
Och ger mej möjlighet att bo i mitt lilla hus.

Så jag skall verkligen inte bita den hand som föder mej.
Men som den språknörd jag är, så måste jag få skämta lite. Och dessutom blir allt så väldigt mycket extra roligt efter jag har tagit ett glas vin. Eller två.

(hur stor språknörd jag är skall jag berätta i ett annat inlägg)


Här kommer ett axplock ur restaurang Miramars meny. (Rel ny restaurang vid Marenplan)
Det är inte utan att man blir lite sugen

Friterade minifiskar
Marinerad kokt lammtunga
Panerade stekta grodlår
Rå, finmalen oxfilé med burgul (!)
Friterad nötförsfylld burgul (hur får man in köttfärs i burgul, det måste vara något här jag inte förstår?)

tja, ingen kan anklaga dem för att vara fega och "main stream" iallafall.

Södertäljes krogliv

Jag fullkomligen älskar södertäljes krogliv.
I allafall på webben.
Jag kan inte låta bli att läsa menyer och krogbeskrivningar och fnissa åt hur larviga vissa är.
Och pretantiösa.

Får man skriva vad som helst? Finns det inte någon lag på vad som är ok och inte? Får man ljuga?

Vem har bestämt att sveriges bästa plankstek finns på Crazy town? Har man gjort en enkät eller finns det en plankstekstävling som jag inte känner till?

Det här är saxat från Hamnmagasinets förstasida på webben. extremt kul. Och vad står det egentligen?

Lunch Öppet
Lunch A la'carte serveras på uteserveringen med stans
finaste utsikt, med sol hela dagen,

vid regn eller dåligt väder värme o filtar alt.Sitta inomhus


Det här är Barolos Medelhavsmeny.

Toast skagen - med stenbitsrom gjord på klassiskt vis.
* * *
Cognacflamberade scampi med hummersås och strimlad parmaskina serveras med grönsaksrisotto.

* * *
Mango sorbet med jordgubbar i lime lag.


Växthuseffekten i all ära. Men Skagen kommer aldrig att ligga vid Medelhavet.
Återkommer med fler knasiga klipp. Det finns hur många som helst.

torsdag 7 maj 2009

Här




var jag igår.

http://www.aptitstockholm.se/

sjukt trevligt. Vinprovning och team-matlagning med Fondberg och region Stockholms utesäljare.Ibland har jag världens bästa jobb!

Det här stället är ett hett tips för nästa personalfest -för den som har en generös arbetsgivare! ca 1900 spänn per person + moms. Men då ingår kockar som hjälper till med matlagningen, själva maten till fyrarätters middag, ammis innan och dryck till maten. Extremt bra.

tisdag 5 maj 2009

Tillbaka i vardagen

Så var det vardag igen.
Hej då semester. Hej hej vardagslunk.

I morse var det svårt att väcka ungen. Ville verkligen inte gå upp. Hon har lite sömn att ta igen. Inte så konstigt. Partey partey till elva fyra kvällar i rad. PLUS ett crazy dygn på flygplatsen och i planet på väg till Barca.

Så fort vi kom till dagis i morse började hon skryta om sina äventyr för alla sina kompisar och för fröknarna. Dom stackarna. Dom lär höra om "Bàsslååååna" och "flyyyyplan" tills dom spyr.


Haha.

måndag 4 maj 2009

Lite bilder..

Port Olimpic. Sol. Strand. För barn upp till 12 år. Dvs ej för Twenty something swedes.Lunchtime. Pasta bolognese. I munnen, runt munnen, på markisen, på servitören..
Klockan 23 i en bar. Sjungandes imsevimsespindel. Till sina något berusade släktingars stora glädje. (Eller?)


El Japonés. Så djävla bra.


Kajsa kammar håret på Lisa. Inte så populärt.







Hemma igen

Ja.
Nu är vi hemma igen.
Efter några härliga dagar. Barcelona är verkligen en skön stad. God mat. Underbar att promenera i, gott vin. Hyfsat billigt fortfarande trots värdet på våra svenska pesetas.
Varken Thomas, Britt eller syskonen hade varit i Barca tidigare, vilket gjorde att jag i vanlig ordning gick längst fram med kartan i högsta hugg. --Mia The Path finder Sundling-- Med duktiga blåsor på hälar och tår. Närmare 20,ooo steg per dag sätter sina spår.. (stegräknaren på, bra för laget!! -go menigo)

Känns så skönt att man har lite koll på staden. Efter åtta besök känner jag att jag hittar. Lite grann i allafall.
Stämningen är underbar. Dofterna, människorna, kulturen, historian. Allt mixat till en salig röra som tilltalar mej enormt. Min stad.

Sen kan man undra vad som har hänt med mej den senaste tiden.
Inte en pryl köpte jag.
Köpte ett par skor till Kajsen då vi slarvat bort hennes vänstersko. Sen köpte jag två t-shirts till henne. Sen blev det inget mer.

Helt otroligt.

helvetesresan

Ja.
Så kan man sammanfatta resan ner till Barcelona i onsdags. E L V A timmars försening. Planet gick sönder. Vi lyfte klockan 00,30. Istället för kl 15,00 på eftermiddagen. Vår tappra dotter var jätteduktig. Hon anpassade sig efter situationen och sjöng och dansade och var nöjd över att vi var tillsammans. Och nöjd över att bli matad med godis, kakor och läsk i parti och minut.

Efter 3½ timmes väntan utan information började både Kajsa och jag ruttna.
När klockan var halv sju på kvällen morrade jag till SAS personalen att nu fick dom snyta fram ett hotellrum till oss. Annars skulle det förmodligen bli ett sjuhelvetesliv på vår tillsynes så timida lilla dotter. Efter mycket om och men ordnades det ett rum till oss och ett rum till en höggravid kvinna som var nära bristningsgränsen. Mitt i natten blev vi tillbaka transporterade till arlanda och fick kliva på planet. (ett nytt plan, det ordinarie planet var fortfarande pajj) När vi väl satt oss tillrätta är det en karl som får frispel fullständigt och ger en av flygvärdinnorna en lavett.

!!!!

Tydligen blev han så djäkla upprörd över att han "som lök på laxen" varit tvungen att byta plats i planet.

Hur upprörd kan man bli?
När man är en fullständigt frisk, icke gravid, medelålders vit man? Utan medföljande barn?

Hur kan man bli så förbannad på någon som knappast kan klandras för att flygplanet är trasigt?
Hur kan man slå en annan vuxen person på truten öht?
Dessutom en fullständigt främmande kvinna som bara försöker göra sitt jobb.

jösses.

Hursomhelst.
Detta gjorde att vi blev ytterligare försenade då piloten vägrade starta planet om den slagna flygvärdinnan inte fick en ursäkt och en förklaring till beteendet... SUCK.

ca 4½ timme senare checkade en trött mamma, en ännu tröttare pappa och en alra tröttaste Kajs in på hotellet på Via augusta. Duns ner i sängen, sovasovasovasova. Vaknade kl 0930. Snacka om att vara jetlaggade..
Frukost med hela familjen. Sen var det bara att ge sej ut på stan. Kajsa sov tre timmar i vagnen på förmiddagen. Jag gick på kaffe och alkohol. Patrik gick på ren vilja.

Men nu är det glömt!! Viva Barca...