Ikväll..

lyfter vi.

Klockan  19,30 åker vi till Thailand. Det skall bli skönt.  De första nätterna bor vi här.

åhhhhh va tråkigt.



Tanken var att vi skulle åkt till Lanta. Men nu när vi var tvugna att ändra datum fick vi åka till Phuket istället. Vi hittade det här stället uppe på norra delen av ön (halvön?). Långt bort från sexturismens Kata, Karon och Patong. Thailands bakgård. 

På samma vis som man kan klimatkompensera borde man kunna betala någon form av social skatt. Som bidrar till att förbätt livsvillkoren för människorna som bor på den plats dit man reser.  Det skulle jag gärna göra. För att någonstans rättfärdiga exploaterningen av deras vackra land.

Patrik tycker.

Att jag är taskig mot honom i bloggen.
Han hotar med att starta en egen.


HA HA HA HA HA.




skämt åsido.
Ni vet väl alla att jag älskar honom?
Inte är jag väl dum?

LUGN OCH RO

Hurra.
Bebis sover.
Pappan tog stora och åkte till Stockholm för att köpa resan.

Mamman vilar.......

om fem skall jag börja packa. Skall bara blunda lite först...zzzzz...zzzzz.....zzzzz....

Vilken man!

Pim-Pim lägger av. För att kunna vara med sin son. Och för att låta sin fru få göra annat än att att vara tennis-spelar-fru.

Så många bara fortsätter och fortsätter. (Namnet Foppa dyker av någon anledning upp i mitt huvud undrar varför) Pim-Pim vill inte härja runt på turné längre. Han vill vara hemma och laga mat i stället. I love Pim-Pim. Han är en ung modern man.

Uppdatering in a pricky kind of world

Kajsa är definitivt på banan i gen. Efter att hängt och slängt uti en gardin halva dagen fick hon åka hem till Ella Bella Puttersmälla och rasa. 

Mamman fick pusta.

Alva är bättre i ögonen och förkylningen är på rätt väg. Vattkopporna frodas. Hoppas att det inte kommer flera. Vi vill försöka komma iväg till Thailand på lördag.  Vi får väl se hur det går. Alva får ha mössa vid inchekningsdisken och sitta med huvudet innåt i bärselen. Vi kämpar med frågor rörande etik och moral. Men förnuftet säger oss att hon på lördag rimligtvis inte kan vara vidare smittsam.

Fuck-u-shima

Stackars Japaner.

Tänk vad snabbt man glömmer allt vad Egypten, Libyen, Gadaffi och Jutholt heter.

Är det inte lite, lite konstigt att man får bygga reaktorer i jordbävningsdrabbade områden? Eller är det så att det egentligen bara är våra svenska kraftverk som står på stadig grund?  ( För näe, den jordbävningen som skedde i skåne för två år sedan räknas inte.) 

Jag är kluven beträffande kärnkraften.Såklart funderar man lite extra när katastrofer inträffar. Men vår energikrävande värld har i dagsläget inget bra alternativ. Och kärnkraft är bättre än kol och olja.  Vind och vatten är lite fjuttigt när vi skall försörja snart 1 miljard medelklass-kineser.   Men solen borde man väl kunna utnyttja bättre?   Rulla ut solceller i hela Sahara, det borde väl funka? Men den lösningen är kanske för enkel?

Kajsa rastlös

Hon bokstavligen klättrar på väggarna.  Vill hålla henne hemma från dagis en dag till för säkerhet skull. Alla koppor är torra vad jag kan se, men jag kan ge mig tusan på att det finns en liten fuktig koppa någonstans som såklart en förskolärare kommer att hitta om jag skulle drista mig till att slänga in henne på Skogsdungen i morrn.  

Inte värt det.

Funderar på hur vi skall lägga upp morgondagen. Baka?  Städa?  Kan man få ungen att tvätta bilen kanske?


nu är det dags . Borgen.

datahaveri

Min dator håller på att få spunk. Den beter sig som om den fått epilepsi. Tror att den kommer att göra en mindre Fukoshima snart.  

Satan.
Då måste jag slåss med maken om datorn också. Slaget om fjärrkontrollen är förlänge sedan förlorat. Eller, jag böt fjärren mot ett badkar. Men det är en annan historia. Jag bryr mig inte så mycket om Tv:n, de flesta program jag gillar gillar även Patrik.  Badkaret kan jag dock inte leva utan.

Prickigkorv 2.0

Stackars lilla A.
Nu har det börja klia. Vi baddar med kylbalsam och potatismjöl. Vi toppar nu också vattkopporna med en rejäl förkylning och en ögoninflammation. 

Men hipp hipp hurra  vilken härlig kombo. 

Natten lämnade övrigt att önska skulle man kunna säga. Har haft en stekhet unge på magen alternativt i armhålan hela natten. Känner mig lite mör.

Jag hatar febern. Brottas med ångesten över att jag tror att hon får 42 grader och dör. Alternativt blir gravt hjärnskadad.  Samtidigt har avskyr jag paracetamol som är det enda man får ge vid vattkoppor. Tror starkt på att överanvändande av alvedon är en bidragande orsak till att barn i Sverige är så allergiska som de är.   Motsträvigt får hon alvedonet och Patrik skäller på mig och kallar mig paranoid. Och hon mår såklart bättre när tempen ligger på 38,8 än 39,4.

Det blir ännu en dag hemma. Börjar få klaustrofobi av att trampa runt här i geggan. Tur att P är ledig och kan ta med sig Stora ut nu när hon inte är smittsam längre. Skulle säkert kunna slänga in henne på dagis, men tycker att hon ser lite för eländig ut än.   I morgon kanske hon får gå. 

Have a nice one, all you blogg-lovin friends

Prickigkorv

Att vara prickig e inge kul.
Febern har kommit. 39.4 som högst. Nu ligger den strax under 39.
Stackars liten. Gnällig. Klängig. Jag bär och bär och bär.

Kajsa mår bra. Hennes prickar börjar torka.  Någon enstaka kvar som vätskar.

Fick en paus under förmiddagen, sprang till frissan och klippte av en decimeter svinto-hår.  Luggen blev katastrof som vanligt. Men den växer väl ut. Det blir mössa på ett tag till.

Gode Gud. Låt Alva klara sig från allt för mycket klåda.

Dikeskörning igen

Satan.
Har gått UPP 1½ kg sen jag slutade amma.

Jag har så dålig karaktär! MÅSTE vända skutan.  NU.

Mammas lilla hjärta.

Alltså. Nog för att jag är part i målet.
Men visst är hon för go. Vår lilla tjockis.

Alva Margareta.
Som blir åtta månader nästa vecka. Knappt man tror att det är sant.

Vattkoppor In da house

Nämen hurra vad bra och lämpligt.  Nu har vi vattkoppor. Både Kajsa och Alva.

Kajsa har två väldigt jobbiga dagar och nätter bakom sig med tårar och tandagnisslan. Nu är det värsta över. Tror vi. Alva fick sina första koppor i morse.  Får se hur de följande nätterna artar sig. 

Igår gick jag och la mig direkt efter solsidan. För att få någon sömn överhuvudtaget. Ikväll gör jag förmodligen lika samma.  Man blir helt förstörd av dessa vaknätter.

SÅ. Thailandsresan är put on hold. So to speak.
Tack och lov för avbeställningsskydd. American Express ställer få frågor.
Vi satsar på att åka nästa vecka istället.  Patriks resefönster är som tur är öppet ett par veckor till. 

My new BFF

Vägen till dagis kräver gummi. Rejält med gummi. Det är SJÖAR vi plöjjer igenom för att komma fram.

Köpte dessa på A6 i Jönköping när vi stannade till där i måndags på väg hem från Skåneland.
Det är inga Hunter direkt. Inga Joules heller (vilket jag önskat men blev för snål) Men de duger här hemma i geggan. 

Lördagsgourmet

Ja. Som ni förstår är P ute på galej. Utan mej. Och utan barn.
Jag frågade Kajsa vad hon ville ha till middag. Hon svarade föga förvånande:

-Makaroner och ris.


-Nämen det är ingen bra måltid svarade jag. 
Då ändrade hon sig.
Det blev den här mycket mer näringsriktiga anrättningen istället:

Oh, yummy.

Men. Tillsammans med lite sånt här:

så blev det uthärdligt.

Nu väntar vi på att John Blund skall komma och strö grus i ögonen på Stora. Sen är det Mello i min ensamhet som gäller.

När katten är borta..

ligger disken i diskhon

Rebellen i mig vaknar så lätt efter ett glas vin.

The Domestic Godess 2.0.

Det är lördag i det Sundlingska residenset och mamman steker pannkakor till lunch.

Jag är så stolt över mig själv.
Jag kan numera blanda till pannkaksmet på en höft och simultansteka två pannkakor åt gången i två pannor.  Och duka bordet.
Och ta fram saker som behövs ur kyl och frys.
Och hålla en nivå på oredan i köket värdig en mästerkock.

Där ser ni -bara för att mina matlagnins-skills är jämförbara med the average man född på fyrtiotalet så kan inga övriga paralleler dras. Jag är kvinna och kan därmed göra flera saker samtidigt.

Inte illa.
Inte illa alls.

Det fanns en tid då jag tyckte att pannkakor var skit-mat icke värdigt vår dotters lilla mage. Vilken tur att man kan ändra sig. 

Om jag fick möjlighet att laga Fläskfilé Charlemagne varje lördag i ca två år skulle jag säkert klara det med.

Vilken boost för sjävkänslan.

Det tar sig..

sa kärringen.

Det där längst skall föreställa bastun. På en vecka har man åstakommit all den här kaklingen. Oj. Vilken fart.

Det är lätt att man blir fartblind.

Hela nästa vecka kommer att gå åt till kakel och klinker och fog och fix.

Sen antar jag att man bygger bastun. Och det lär väl ta en vecka.

Sen kommer lilla söta elektrikern som är så mager att mamman i mig genast blir angelägen om att ta fram bullar ur frysen för tvångsmatning.

Sen kommer väl röris och ställer till det igen. Han har inte varit här en enda gång utan att orsaka kaos. Tror att han är grek. Det kanske ligger i hans natur?

Fattar ni. Badrummet är sex kvadrat. Eller kanske sju.  Och det revs den 14 december.

Jag tänker inte ta en bild av hur det ser ut i hallen. För det orkar jag inte dokumentera. Det är så rörigt att man nästan dör. Det är grejjor överallt. Hinkar. Säckar. Kakel. En toa. T V Å bastudörrar. (fråga inte)  T V Å duschväggar. (nej, fråga inte om det heller) en kommod, en gammal vask. En ny vask. Någonstans i röran finns även en gammal toa. Men den kan man inte se längre med blotta ögat.

Och som lök på laxen har vi här även våra ytterkläder och skor. Mmmm vad mysigt vi har det här.

Gah.

Men trevlig helg då.

Nu somnar barnen.

Dax för på spåret final och ett glas vin. Till.



Från Varvsvägen intet nytt

Händer inte mycket just nu. Jag går mest runt i geggan och försöker hålla någon form av acceptbel nivå på byggdammet

Har varit på jobbet och fikat. Pratat med fina kollegor.

Hur skall jag orka nästan ett helt år till utan dem?

Det händer så mycket roligt just nu. Det går bra för firman. Vi tar marknadsandelar.  Alla är fokuserade och taggade.

Åh, vad gärna jag vill vara med.

Den yrkesarbetande mammans dilemma.  Man vill vara på jobbet. Man vill vara med sina barn. Man vill finnas tillhands för sin partner och man vill förverkliga sig själv.

Äta kakan och ha den kvar?

Ja. Precis.

Jag vill inte behöva välja.

Men hur ser då lösningen ut?  Jag vet inte. Funderar varje dag men har inget svar. Och ingen jag frågar hittar heller några svar. Det är alltid någon som blir lidande.

Bara det inte blir barnen.

Alla säger att åren med småbarn är få. Och jag vet att det är så. Herrejösses, lilla A är snart åtta månader gubevars.  Innn jag hinner säga flasklock smygröker hon bakom plugget och funderar på om hon vågar säga till mig att hon vill ha p-piller.  

Jag vill rusa framåt men stoppa tiden ändå. 

Någon som har lust att hänga på?

Kolla in Lottas och Cecilias finfina idé här!

Jag och maken är väl i det närmsta diskvalificerade, med tanke på att han i grunden är kock och jag sommelier.

Det är vad jag skyller på iallafall.

Och att vi har svårt med barnvakt.

Men erkänn att det verkar himla KUL!

Bråkar ni aldrig?

Jo det gör vi. Faktiskt.
Mest surar vi. Men ibland så bråkar vi rejält.
Igår bråkade vi om diskhon. Hur den skall användas.

Är inte det nästan lite sött efter tjugo år tillsammans?

Jag envisas med att ställa ner smutsig disk i diskhon. Det är ett major no no enligt Patrik.  I diskhon sköljer man saker. Sen ställer man dem på diskbänken. Alternativt i diskmaskinen.

Patrik var sur efter ha lagat massor med torsk med äggsås och grinig efter att lyssnat på Kajsas mantra -jag tycker inte om- så fort det inte serveras färdigrullade köttbullar från mamma scan.

Jag ställde ner några glas i hon.
Och då djävlar brakade helvet lös.

Oj då.

Så bråkade vi lite om det.

Tills jag suckade och gick.

Vem vinner en fajt om diskhon?
Inte jag i mitt hem i alla fall.

Jag lovar. Jag skall försöka sluta. Men det är svårt. Ett invant diskho-beteende vänder man inte över en natt.

Vad bråkar ni om?  Eller, fel fråga. Mer intressant är -hur använder ni er diskho?

Prisa gudarna

Det är en plattsättare här.

Det är knappt att jag vågar berätta.

Jag är med barn.


Hahahah närå, jag bara skojade.  That ain't gona happen.


Men på tisdag åker vi till Thailand. Igen. Till Koh Lanta den här gången.
Jag ville till GranCan. Men så ville Lasse, Karin och lille Nils haka på till Thailand. Så då var det bestämt.
Patrik är arbetsbefriad. Börjar inte sitt nya jobb förens lite senare. Så då dök tillfället upp. 

Helt galet. Nu skall vi vända på dygnet igen. Jag lovar att aldrig mer skriva om hur dåligt Alva sover om nätterna. Vi får skylla oss själva som håller på och leker Globetrotters i tid och otid.

Miljöbov?
Jag?
Nä nu vet jag inte vad ni talar om.

Vart KakelTom är?

INTE EN DJÄVLA ANING.

Inte är han här i allafall.
Ringde. Mobilsvar givetvis.
Lämna meddelande bla bla bla.

- VAR ÄR DU?  RING MEJ ASAP. tack.

Tror ni han har ringt tillbaka? Nehejdå.

Ringde Byggfirman.
Jukka svarade att ojojoj vad tråkigt att de inte har dykt upp någon. De har så vansinnigt mycket att göra.
Det är ICKE mitt problem sa jag och bad dem skicka en annan plattsättare för den här har uppenbarligen inte tid att vara här.
jada jada jada jada.
Nej det gååår inte sa Jukka då.
-Finns det bara en plattsättare på er lönelista sa jag? -Det måste finnas fler som kan göra det? Det råder arbetslöshet förihelvete.

Han är bäst svarade Jukka.
-Men det hjälper ju inte mej eftersom han inte ÄR HÄÄÄÄÄÄÄR!

ÅH vad det är jobbigt att vara förbannad. Särskilt när man har ett hem som ser ut som hej kom och hjälp mig.

Vad är oddsen på att badrummet är färdigt i slutet av mars?  Det skulle varit klart i slutet av februari.  ATt det blir ytterligare förseningar ger knappt pengarna tillbaka.

Vad feminism handlar om?

 Det är det HÄR det handlar om.

Helvete vilken bra krönika.

Barnvagnsmarsch

Det var jättekul.
Massor med folk. Allt från creddiga media-mammor-med-jätte-spejsiga-glasögon till ultra-butch-flat-morsor via gröna-vågen och silikon-tutt-VC-anka-mammor. Och några pappor. Alla sorter med andra ord.

Det är väldigt fint när många människor gör saker tillsammans.

Om inte..

..det här är en bra nyhet på internationella kvinnodagen så vet jag inte vad som är det.

En typisk man som hatar kvinnor.
2½ män är en sjuk tv-serie.
Amen.

Sovmorgon.

Allt är relativt.
Idag hade vi sovmorgon till klockan tio över sju. Inte illa.

Kakel Tom är här och gör något i badrummet. Vad vet jag inte. Inte kaklar han i allafall. Det är ett fasligt görande innan själva kaklet kommer upp. Undrar om allt är nödvändigt? Eller om det är någon som bara tjänar pengar på allt djävla tjaffs som hålls på med. Jag menar, om det skulle bli en vattenläcka, om kaklet skulle spricka, så måste väl allt rivas i allafall?

Hursomhelst.
Imorgon börjar de kakla. Fan trot.


Idag bär det av till stockholm. RFSLs Barnvagnsmarsch.  En demonstration för kvinnors rättigheter till säker graviditet, säkra förlossningar och rätten till abort.

Jag bestämde mig redan i fjol att jag skulle vara med. Då jobbade jag och kunde inte komma i från. I år är jag föräldraledig.

Varför?

För jag tycker faktiskt att det är viktigt.

Vi kanske har det bra här, men det räcker med att åka till Italien för hitta kvinnor som inte får bestämma själv om smärtlindring under sin förlossning. På Irland dör unga kvinnor fortfarande år 2011 pgav illegala aborter.

Man behöver inte åka till Iran för att hitta kvinnor med begränsade rättigheter.  Och det är helt sjukt.

Tillbaka

Hemma igen. Solen sken i Skåne. Och snön var borta.  I lördags åkte vi till Skrylle-skogen och grillade korv. Eftersom svärmor är från Småland grillade vi äkta isterband.

Bilresan gick bra. Riktigt bra. Kajsa är jätteduktig på att resa. Inget gnäll alls, trots att resan är lång. 2½ timme till Jönköping. Lunch och lite spring på köpcenter. Sen lite drygt 2½ timme kvar till Dalby. 

Lillan sov mest.

Utflykt

Idag åker familjen Sundling på turné.  Vi åker till Skåne. Till farfar och farmorBritt. Och fastrarna. Det blir jättebra.

60 mil i bil. Med två kids. Det kommer att gå helt friktionsfritt.


När jag kommer fram väntar god mat och vin.
Och det skall bli sex grader varmt och sol i Skåne på lördag.
Och det finns ingen snö där.

Det är nästan lika bra som att åka till Thailand.

Gårdagkvällen

Fab som vanligt.
Kämpar nu med protokollet. Återkommer..

The Domestic Godess i farten igen.

Har bakat världens plattaste sockerkaka.

bakpulvret var visst lite gammalt. Och lite..... eh.... slut.
Hade väl inte riktigt riktigt i så mycket som det stod i receptet.

Om den blev god?
Jovars.
Om man doppar i kaffet blir det nog bra.

Pop Quiz

Fråga: Vad händer om man ger följande till en bebis som inte bajsat på tre dagar;

2 rårivna päron
2 matskedar olivolja
1 matsked messost
 ½ dl hemkokt katrinplommonpuré

allt inom loppet av.... säg 12 timmar.

Svar:  Det vill ni inte veta.  Jag svär.  En ledtråd, mamman var tvungen att byta kläder. Alla kläder. Och bebisen åkte ner i badkaret. Med kläderna på.

Sensmoral:
Too much of a good thing can be bad. Very bad.

Pyssel

Pysselmamman nr 1 pysslar inte längre bara på dagarna. Hon pysslar på kvällarna också. Speciellt kvällar när det visas hockey på tv.

Har inlett projekt gör-en-fotobok-av-amerikaresan 2008.  Vi har hundratals bilder.Hur skall jag kunna välja? Hur stor kan man göra en fotobok?

Vilken helt otrolig resa vi gjorde. Åh, vad jag är glad att vi gjorde den.
Läs gärna resebloggen längst ner i högerspalten.

I kväll..

...pluggar jag Rhône-dalen.  I morgon är det vinklubb.

Hos Katja på Söder.

HURRA!

Min man avhopparen

Min man har desserterat.  Hoppat av.  Gått över till andra sidan.
Och för det är jag så glad.

Nej. Han har inte lämnat SSk. Gubevars. Han har bytt jobb.
Nu är han en Scaniait.

Nästan.

Det är ungefär som att jobba för Kungen. I den här stan.