fredag 29 april 2011

One week left and counting.

På fredag kväll åker vi upp till Arlanda. Bor på hotell. På lördag morgon flyger vi till Malaga.
Hemma igen på tisdag eftermiddag. Det skall bli så fantastiskt skönt. Få släppa taget. Bara ta vara på mig själv.

Herregud. Jag skall vara borta från mina barn i fyra dygn. Nästan.

Ja, jag skall vara borta från min man i fyra dagar också, men det känns inte så jättejobbigt faktiskt. Han är lite längre ner på the food chain nuförtiden.

Från Kajsa har jag max varit borta något dygn tidigare. Från Alva högst någon timme. Hur skall det gå? Är det rätt att åka bort från de små? Ångesten börjar krypa på mig.  1 dygn per år är det någon som sagt är ett bra rättesnöre. Isåfall gör jag rätt med Kajsa. Men tok-fel med Alva.

Stackars liten. Kommer hon att känna igen mig när jag kommer hem?
Skapar jag oöverskridliga anknytningsproblem med ätstörningar i tonåren som följd?  Eller är pappan lika bra care taker som jag?   (Svaret på sista frågan är givetvis nej. Jag är den heliga mamman och givetvis B Ä S T alla kategorier. Men pappan borde väl rimligen få en chans att visa att han faktiskt duger?)

Jag tror att Patrik tycker att det skall bli ganska spännande att vara själv. Jobbigt. Men spännande.
Och han nattade Alva aldeles själv i går kväll. Och det gick utmärkt.
Visst kommer det att gå bra?
Ge mig lite feedback. Visst gör jag rätt?

9 kommentarer:

  1. Ååååk!
    Njuuut!
    Oj vad kramar du kommer att få när du kommer hem :)

    Jag har åkt iväg från båda mina äldsta när de var ca 9 mån.
    3 nätter med ena och 4 med den andra.

    De älskar mig fortfarande och har inte visat några tecken på men än.

    Ha det lovely!

    SvaraRadera
  2. Åh gulliga Maarit. tack.

    SvaraRadera
  3. Njut så mycket du kan.
    Jag är precis som du! Mammahjärtat gråter när jag lämnar iväg barnen
    Och det är väl själklart att du kommer sakna dina barn! Och som första kommentatorn sa, tänk alla kramar du får när du kommer hem!

    SvaraRadera
  4. Klart du gör rätt! Det där med ett dygn per år måste väl gälla om BÅDA föräldrarna åker? Jag var på Island fem dagar när Vendela var 1,5, det gick alldeles utmärkt!
    Åk, njut och kom tillbaka som en bättre människa!
    //Linda

    SvaraRadera
  5. Tänk på alla separationer! Om man nu bortser från att det finns tråkiga skilsmässor och bara tittar på det praktiska så innebär ju det att med delad vårdnad har man barnen halvtid. Det blir 100 procent uppmärksamhet – men på halva tiden. Och det blir ju faktiskt bra människor av de barnen med. ;) Och många pappor (jag generaliserar) har faktiskt fått bättre kontakt med sina barn efter en separation från mamman då de blir "tvungna" till 100 procent fokus. SÅ du gör ju egentligen ALLA en stor fet tjänst. Dig själv för att du får fokusera på ego-tid och på tjejerna för att de får pappa för sig själva i tre dagar och Patrik för att han får växa i sin papparoll. Inte sant?!

    SvaraRadera
  6. Och tänk på alla kramar du får av Patrik när du kommer hem!

    SvaraRadera
  7. Åh vad ni är bra allihop. Tack för pepp.

    SvaraRadera
  8. Du kommer ha sa jakla kul och du behover egentid!!! Njut och drick vin!! Kram, Helena

    SvaraRadera
  9. Helena. Tack. Ja, jag behöver verkligen egentid. Innan jag blir galen.

    SvaraRadera