ajajajajaj

Idag har jag rejäl träningsvärk. I låren.  Och rumpan.  Backarna i och runt Pershagen är bästa butt-träningen man kan tänka sig.

När barnen lagt sig i går kväll gav jag mig ut. 4.6 km blev det, såg jag när jag senare på kvällen la in min runda på jogg.se. La till en liten sväng runt kvarteret så nu har jag en bra runda på 5,1 km som jag skall ta igen på söndag.  Tack LillaMimsan och Linda för bra tips!

När den rundan känns lite mer bekväm än deb gjorde i går, utökar jag med två km. 7 km låter som en bra runda att ha som mål att klara på 5 min/km inom en rimlig framtid. Eller är det ett för svårt mål?

Jag är så taggad. Nästan övertänd. Det var länge sedan jag kände mig så motiverad.  Jag vill känna det där flowet. När man flyger fram. När benen är lätta. Jag vill känna behovet av att springa, känna endorfin-kicken de initierade pratar om.

Jag kommer nog aldrig bli någon långdistanslöpare, men visst vore det skönt att kunna köra två 7 km rundor i veckan och sen en längre mil-runda på helgen. Då behöver man inget gym. Jag har inte tid att gå på gym, kan inte tänka mig att prioritera bort tiden med barnen mot tid på gymet. Jag är ledsen, men det går inte nu när barnen är små. Jag jobbar för mycket. För långa dagar. Min tid med barnen är begränsad redan nu. (när jag jobbar alltså, nu har jag alltid i världen. Men har ingen lust med gym i alla fall) När de lagt sig på kvällarna kan jag inte vilda hästar få mig att åka in till stan för att gå på gym. Inte nu, kanske när barnen är äldre.

Jag skulle dock så gärna vilja testa Zumba. Finns det ingen Zumba-instruktör här i Pershagen som kan starta en grupp här? I gympasalen i plugget kanske? Vore inte det toppen. Tror att Zumba är det roligaste träningsformen som finns. Det verkar så när man pratar med de som testat i alla fall.

Idag, lunch med Lena och härliga Lise och Elin,  i eftermiddag skall K gå påskkärring.
Ha en härlig helg!