Och Störst av allt är Kärleken

..ja, det är så sant. Bröllopet igår var verkligen en manifestation av Den. Stora. Kärleken.
Love was In da air.
Kärleken fullkomligen sprutade. -Mellan brudparet. Mellan vänner och brudparet. Mellan familjen och brudparet. Och mellan vännerna, gifta som ogifta. Den uppslupna stämningen har väl delvis att göra med det frikostiga serverandet av alkohol. Kanske. Då kan man räkna med några sluddriga "jag gillar ju dej -som fan" och "du är så djävla fin" fram på småtimmarna från oväntade håll. Jag brukar vara ganska förskonad från kärleksbetygelser av det slaget, men -tro´t eller ej -även jag blev föremål för en kärleksförklaring av det mer udda slaget strax innan jag hoppade in i Taxin hem . Och då inte av min käre make. Utan någon annans. Man slutar aldrig att förvånas.

Carolina (eller Calorina som jag upprepade gånger ofrivilligt kallade henne efter sjutton glas vin)
var så klart vacker som en dag. Ringen följde det amerikanska temat och hamnade under epitetet " It's a Rock". I really was. Övriga amerikanska detaljer var att man valt att ha ett helt fotbollslag med sig längs altargången. Tre marsalkar, två tärnor och två näbbar. Alla i matchande klänningar såklart. Att ha en fotograf som plåtade alla paren vid entrén kändes även det väldigt mycket USA. Inte något fel i det. Hade varit lite crazy om alla gäster valt att göra fula grimaser på bilderna. Då hade det blivit riktigt kul att kolla i bröllopsalbumet på ålderns höst.

Middagen var jättegod, förrätten var Trés bien. Lite liten kanske, men det kanske berodde på att jag var så förbaskat hungrig? Även tårtan var Muchos benitos* . Den var elegant gräddvit med silverkulor som dekoration och förde tankarna till Carolinas vackra klänning. Tårtan knöt liksom ihop säcken. Den var enligt Patrik -"helt sjukt god". Och han kan sin tårta. Jag var så mätt så jag åt bara lite marsipan. För att jag inte kunde låta bli. Marsipan är så gott.

Sen blev det lite flamenco av Carolinas undersköna spankstalande systrar följt av dans till Ronny James. Riktigt råröj fram till klockan två. Sen var det over and out. Thank you very much. Slut i Rutan. Hem och toksova inför söndagens familjelunch.

Sammantaget. En fantastisk kväll.
Liite pannknack på söndagmorgonen, men helt klart överlevbart.

(*Hemsnickrad spanska. En av mina stora talanger efter lite vin.)