Generna.
De förbannade generna.
När jag var barn gick jag i sömnen i tid och otid.
Jag promenerade som en zombie ner i gillestugan där mamma och pappa tittade på Spanarna på Hill Street eller nåt, varpå mamma tog mig i armen ledde in mig på toa och sen tillbaka till sängen. Också var det bra med det.
Men.
Nu är det så att finns en variant av sömngångeri som kallas för nattskräck.
Det är vanligt hos barn som har en eller två föräldrar som själv gått i sömnen som barn.
Varsågod barn. Det här har ni fått av mamma.
Kajsa har haft nattskräck vid ett tiotal tillfällen. Mer sällan nu, det var värre för ett par år sedan.
Och nu har Alva påvisat att hon också drabbas av detta fenomen.
Inatt satt hon i sängen och skrek som en stucken gris i 4 minuter. G A L L S K R E K. Värjde sig mot mina försök till tröst. Sen, när det var över, stoppade hon nappen i munnen och föll i djup sömn.
Märkligt.
Och lite otäckt när man är ovan.
Men det går över. Det är bara ca 6-7 år dit.
Sorry kids.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar