Den här morgonen har varit helstrulig. Lilla A vaknade halvsex. Ville gå upp. Trodde jag. Eller jag vet inte för jag var egentligen i koma, ungen bökade och risken att hon skulle väcka alla andra var så stor så att vi gick en trappa upp. Bytte blöjja, försökte tutta. En halvtimme senare somnade hon i min famn och jag fattade ingenting. Vi gick och lade oss och vaknade klockan åtta. Jag tog upp Alva och hon började skrika som en stucken gris. Efter en stund somnade hon om i vagnen och jag och Kajsa sprang omkring som illrar för att hinna färdigt i tid till dagis.
Väl på väg till dagis vaknade Alva såklart och ville absolut inte ligga i vagnen. Efter lämning blev det raka vägen hem igen med andra ord. Ingen härlig morgonpromenad alltså. Och Alva är fortfarande i pyjamas. Och jag har inte duschat. Han inte ens dricka kaffe på morgonen vilket numera har förödande effekter på mitt humör. Hua.
Mina rutiner kapsejsade och jag är en fullständig mess. Har upptäckt att jag har fått vissa drag av Aspbergers på gamla dar. Är det ens möjligt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar