Önskar jag hade en bättre kamera på mobilen. Det blir inte bra. Höstfärgerna kommer inte till sin rätt, september är en så otroligt fin månad. Färgpaletten är aldrig så varierande som nu, allt från chockrosa och orange till glittrigaste guld. Det är som om naturen gör allt för att få uppmärksamhet en sista gång innan vintervilan. Ungefär som när en svårt sjuk -strax innan dödsögonblicket- plötsligt blir pigg, reser sig upp och tar ett sista innerligt farväl till sina kära.
Glöm mej inte. Jag lovar att vi ses igen. På andra sidan vintern är det vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar