djävlar...

...vad snygga våra nya markiser är. Måste fotografera. Lägger in bild senare. Det blev så bra! Min fascistoida make är inte så tokig när allt kommer omkring. Även om han driver mej till vansinne när han tvingar mej att skruva och måla tills klockan är läggdags. Men han får saker och ting gjorda. That's for sure. (Även om det inte blir sådär väldigt noga alla gånger. Men va fan. Man behöver väl inte titta på så himla nära håll?)

Det här ROT-avdraget har ju verkligen gjort att renoveringslustan är på topp.
Eh -Nej just det, jag glömde visst, man kan inte göra avdrag på jobb man gjort själv.
Jag hörde Martin Timell på Tv4 i morse. Han pratade bla om renoveringsdepression. Det finns ett namn på mitt tillstånd. Det är helt fantastiskt. Är jag berättigad till sjukpenning tro?

smyginvigning av nymålade huset

Linda, Magnus och söta baby Vendela var på middag. Vi fick inviga vår snart färdiga veranda. Och vi fick visa vårt snart färdigmålade hus. (snart=eh, nästa år kanske?)

Istället för blommor hade dom med sig muterade hallon från Rosenlund. Helt galet stora. Och vansinnigt goda.

Världens lyckligaste mamma

Kajsa slänger sig om halsen på mej. Ger mej en hård kram likt en utsvulten Anaconda runt halsen på en spädgris.

Kajsa: -Jag ääälskar dej mamma. Min mamma. Min lilla, lilla mamma.


Hjärtat smälter. Kan man bli lyckligare?
Speciellt med tanke på att följande konversation utspelade sig förra veckan:

Mamman: -Du vet att mamma älskar dej mest av allt i hela världen?
Kajsa: -mmm...
Mamman:-Vem älskar du mest av allt i hela världen då? (en ledande fråga tänkte jag, självgod som jag är.)
Kajsa: (svarar glatt lite väl snabbt) -mormor!
Mamman: -ehh, jaha. Vem älskar du NÄST mest av allt i hela världen då?
Kajsa: (svarar ännu snabbare)- Zabba-Zabba!! (en figur i tv-serien höjdarna)

!!

sommarstress

Den här veckan har gått i ett huj.
Vi kom hem i lördagskväll. Söndagen bestod av:Måla, tvätta, vattna, stryka, packa, hamra, spika, måla lite mer.
På måndag förmiddag åkte vi till Vindö. Till våra vänner The Buckhöjs kompisar Anna och Antonios lantställe. Pittoreskt och helt fantastiskt trevligt. Vi stannade till onsdagen och dagarna bestod av mat, vin, promenader, fika, matlagning, äta, äta, äta, äta.

På onsdagen åkte vi hem och mötte upp Lasse och Karin som var på sommarturné. På eftermiddagen tog vi tillsammans med dem båten till Kråmö och låg där i dimman i två dagar. Tillsammans med varenda Hillbillie mellan Hölö och Vagnhärad. Jössses, visste inte att det fanns så många. Ytterligare lite mer mat, vin, promenader, fika, matlagnng, äta, äta, äta, äta. Där kunde vi även lägga till lite bastu, blåbär-och kantarellplock.

Idag blir det familjemiddag och i morgon hoppas jag att jag bara får sova, sova, sova och sova. (vad är oddsen på det?) Är helt slut av att fara fram och tillbaka och sedan husmålning när man är hemma. En vecka är sedan kvar av semestern. Ångest. Kanske lärare vore ett bra jobb? Så att man kan ha semester hela långa sommaren..


Lia, Kajsa och Vincent på promenad. Så söta.

Sitta på mammas axlar är det bästa. Att sitta på pappas axlar är uteslutet. Jag blir tokig!

Matlagning Buckhöj style.

Så här mycket blåbär behövs till en rejäl paj. Så gott. bara sååååå gott!

Och så här mycket kantareller behövs till en mullig soppa för fyra. Svamparna längst till vänster konstaterade vi var någon form av sopp. Enligt svampinfo.se var den en delikatess. Men vi höll oss till herr kantarell.

fler semesterbilder

När man behöver fly från solen en stund är pappas knä och en dvd i sittbrunn perfekt

Kajsas favorit den här sommaren. Åka gummijolle. Helst med pappa eller Pelle.

Pannkaksmiddag i båten. Mätt och belåten. Klockan är strax sju och solen strålar.

Veckans boktips.

Nattfåk.

Av vem det nu var.
Den ligger etta på pocket toppen.

Beacause It's worth It.

LÄS DEN.
Så djäkla bra. Handlar om gastar. Och onda andar. Men är dom på riktigt? Eller är dom bara hjärnspöken? Det är frågan. Boken utspelar sig på Öland, på en gammal gård där fyrvaktare bott i generationer och skött fyrarna i ur och skur. Givetvis har skepp förlist i stormar och eländes elände. Eftersom jag inte gillar gastar och onda andar var jag lite skeptisk. Tummade länge och väl på omslaget innan min förkärlek till fyrar tog överhand och lät boken glida ner i kundvagnen. Oj Oj Oj vad den var bra. Inte direkt i början kanske. Men sen. Sommarens bästa. Spännande, otroligt välskriven, pågränsen till poetiskt vacker mellan varven. Oförutsägbar.

Det är något speciellt med fyrar helt enkelt. Landsorts fyr är min favorit. Den betyder hemma hamn. Trygga vatten. När landsort dyker upp ur soldiset vet jag att vi är på rätt kurs, då är Piltholmsknall nära och farleden i sikte. Oavsett om vi går över Asköfjärden eller kommer från Gotland. Dess ljus har lyst för sjöfarare längre än någon annan fyr i sverige. (-ja, det finns några äldre fyrar nere i skåne, men på den tiden var inte skåne svenskt öht så dom räknas inte.)Tänk vad många stormar den genomlidit och vad många sjöfarare som tackat Gud för ljuset från Landsorts angöring, generationer av sjömän har räknat distans och knop och gnisslat tänder innan dess röda tak dykt upp i horisonten. Tanken gör mej ödmjuk och något förlägen när man tänker på vilka hjälpmedel vi har i dag för navigering. Minsta jolle har gps vid det här laget.

En annan favoritfyr är den man ser när man seglar in från Åland. Envist spejjar man efter Svenska Högarna i kikaren och sen drar man en lättnadens suck när dess kropp växer upp ur havet. Namnet känns högtidligt och viktigt. Nu är man inne på svensk teritorialvatten.
Hemma i Sverige.
Man vill INTE köra fel i de yttre skärgårdarna i Roslagen. Det är grund i princip överallt. Så fyren fyller sin plats. Varje dag. Vaktar grunden och leder sjöfolket på rätt väg.

Utanför Trosa finns även lilla söta Julaftons fyr. Som barn betydde Julafton att vi snart var hemma. Efter man paserat Julafton var det dags att börja packa ihop sina böcker och nallar och allehanda pryttlar för om man var snabb ur båten när vi angjort Trosa, kunde det vankas glass i bilen hem. Om man hade tur. Och vindarna varit gynsamma så pappa var på gott humör.

Det är som sagt något speciellt med fyrar. Jag antar att jag kan koppla ihop det med min förkärlek till kartor. Och att dom är så gamla. Har varit med om så mycket. Står trygga i stormen. Orubbliga. Stoiska. Säger det något om mej kanske? Oxe jag är. Men gifte mej, det gjorde jag med en kräfta. Tur var väl det. Annars hade allt kanske gått i ultrarapid för jämnan.

Semester

Är i princip internetavgiftad. Men som en gammal webboholic så tar det inte många minuter innan man är hooked igen. Det är som med tobak, fast värre. Förhoppningsvis får man inte cancer av nätet. Även om jag tror att det inte är direkt nyttigt att sitta med laptopen i knät timmavis. Iallafall inte om man har tänkt sig att skaffa fler barn.
Hursomhelst.
De senaste veckorna har varit fantastiska. Vi har farit runt som tettingar i Stockholms olika små skärgårdar och jag har för första gången riktigt förstått vad Evert menade med fraserna "i Roslagens famn" och "här dansar Calle Schewen på en blommande ö".
Roslagen verkligen omfamnar en.

Naturen är helt olik den vi har utanför Trosa. Där vi har tallskog, tallskog och åter tallskog hittar vi här ängsmarker, ljunghedar, och en blomsterprakt som fyller hur många Midsommarstångar som helst. Utanför Trosa får vi nöja oss med ormbunkar och en och annan fetknopp att pryda stången med. (och nu menar jag inte att undertecknad skall upp i stången utan det finns faktiskt en liten blomma som heter just fetknopp.)Hällarna är stora som salsgolv och lena som sammet. Små sandstränder har vi hittat här och där till stor lycka för både Kajsa och mamman.

Vi har i år besökt
-Huvudskär
-Bullandö
-Sandhamn (ingen sommar utan Sandhamn)
-Östra Möja Skärgård
-KMK -kungliga motorklubbens hamn på Djurgården. En kunglig hamn no doubt about it. På deras Marina huserar en av inredarna i TV3's eller om det är något av kanal 5's inredningsprogram. Tankställena är guldmålade och har namn efter åttiotalets porrstjärnor. Hur kul som helst.
-Rödlöga
-Norrpada Skärgård
-Stora Nassa skärgård

Ingen dålig resa med andra ord.


mjuka mjuka hällar, av istid och stormar slipad till glädje för kropp och själ.

Vilken tur, här fanns en gunga. Yippie. Och en handelsbod med den dyraste 20 liters dunk vi sett. 300 spänn. Vi frågade om vi bara kunde låna den. Då skrattade han i handelsboden så han fes. I den enda handelsboden mellan finland och Norrtälje kan man ta betalt.

Morronmys i pappas säng. Varför kan man inte ha det så här jämt?

Kajsa åker båt på fjärden som ligger blank som ett nybonat golv.. Hur ofta ser havet utanför Nåttarö ut så här?