.....motoriken lär vara nyttigt. Och tränar, det gör vi. Men hos Sundlings hoppar vi över pärlplattor, plockepinn och annat trams.
Här kör vi hard core reality training.
Kajsa har säkert plockat 100 sniglar idag. Varendaste en, lika graciöst med pincett.
Schlioff ner i mammas snigelburk.
Efter en fyrtio-femtio sniglar hade hon sån fantastisk teknik att jag hade svårt att hänga med. "oh vilken rackare" sa hon nöjt ner hon plockade en stor. "oh, vilken liten plutt" när hon plockade en liten. Burken var tillslut så full att vi inte kunde ha den öppen. För då smet sniglarna.
Min granne glodde lite surt på oss och sa "jag hoppas att flickebarnet iallafall inte behöver vara med när du klipper sniglarna mitt i tu"
Klippa sniglarna mitt i tu?
På riktigt? Trodde hon på alvar att jag skulle ta upp alla sniglar ur burken och klippa sönder dem? För att sen göra vaddå? Lägga tillbaks dem i burken?
Nänä, jag skruvar på locket och slänger burken i soporna. Det är en vecka till sophämtning. Dom lär dö innan dess. Och om dom lider bryr jag mej inte ett djävligaste dugg. die mother fuckers die.
Jag döör vad roligt!! //Pernilla
SvaraRadera